Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
BORGSJÖ
frågan, i anledning hvaraf Borgsjöborna begärde och Kgl. Maj:t 28 aug. 1764
beviljade kollekt för ändamålet. Saken drogs ännu längre ut, enär en del församlingsbor
ansågo, att den nya kyrkan borde förläggas till öster- och Västernäs by, hvilket
förslag äfven vann domkapitlets bifall, men pluraliteten inom socknen spjärnade emot
och landshöfdingsämbetet, till hvars afgörande frågan hänsköts, ansåg betänkligt att
mot flertalets önskan tvinga församlingen härtill. Borgsjö nya kyrka uppbyggdes
under åren 1766—68 af byggmästaren Hagman och försågs midt på med ett litet torn.
Bland minnen från medeltiden äger kyrkan en kalk med inskrift: S:t Birgitta
A D. MCCCCC (1500). En gammal klocka omgöts 1769.
En eldsvåda härjade Borgsjö prästgård 28 febr. 1844, hvarvid dåv.
komministern E. Carleson innebrändes och kyrkoarkivet äfven uppgick i lågor.
KYRKOHERDAR.1
1. Andreas Petri Rialinus eller Rialenius (1667—69), f. i Riala
s:n i Roslagen, stud. i Upsala 1 juni 1636. Blef krigspräst 11 maj 1648
under det Wästnorrländska krigsfolket och åtföljde armén till Tyskland,
förhöll sig illa där ute, men togs till nåder och befordrades till
regementspastor. Efter hemkomsten blef han komm. i Borgsjö 1660, och då socknen
afsöndrades från Torp 1667 här kyrkoherde. Efter två år mistade han
genom sin straffbara vandel tjänsten, då Borgsjö tillika återföll som annex
1669. Rialinus återfick emellertid prästämbetet 1670 och blef sist komm.
i Rödön-Ås 1672, se Komministrar i Rödön.
Prästerskapet under följande tiden, se Torp.
2. Carl Teodor Åberg (1890—1900), utn. 26 sept. 1890 till ny
khde i Borgsjö, tilltr. r okt. s. å., khde i Skellefteå 26 maj 1S99, tilltr.
följande år, se Skellefteå.
3. Olof Emanuel Arbman (1900—21), f. 17 dec. 1S47 i Brunflo,
son af kontr. prosten och khden Ernst A. i Sunne och Eva Eskilina Dillner.
Efter mogenh. ex. i Östersund 3 juni 1868, stud. i Upsala vt. 1869, prästv.
därstädes 29 maj 1875, tjänstgjorde därefter ss. adj. i Ås och Undersåker
1 Af följande utdrag ur ett bref från drottn. Christina till landshöfd. Hans Strik i
Hsand, dat. 31 aug. 1646, skulle man vara böjd antaga en tidigare här anställd khde.
Ingressen lyder: »Vår ynnest etc. Hvad Oss, Landzhöfdingen Hans Strik, denne brefwijsare
och kyrkioherde Hr Nils Nicolai från Borg/siöo sochn i Medellpadh underdånigst hafver
föredraga låtit huruledes som Prästbolet der sammastädes nu i nästförledne danske feigde
ähr ruinerat wordet, det hafuc I widere af her hoos fogade hans Supplications Copia att
förnimma.» — Emellertid framgår af domkapitelshandl., att bem:te Nils Nic. endast varit
hjälppräst stationerad i Borgsjö (Udpr. ’/» 1645). Se vidare Torp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
