Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
BOTEÅ
samlingar ärkebiskop Olof visiterar àr 1319, nämnes äfven Bohun (Botir) (DS 3, n.
2218), som sålunda redan nu uppträder som egen församling. Sunga (Sånga) omtalas
först senare (1535), men kyrkans katolska kvarlåtenskap leder hennes ursprung
tillbaka till 1400-talet. Hufvuddelen af socknarna, liksom alla kyrkorna, ligga på
Anger-manälfvens norra sida, och traktens odling går tillbaka till hedentid, livarom talrika
fynd och forngrafvar bära vittne.
Gudstjänsten inom detta församlings-komplex ombesörjdes allenast af khde
och en komminister, till dess år 1741 en af församlingarna särskildt aflönad
sockenpredikant tillkom, hvarigenom Boteå och Styrnäs erhöllo ständig gudstjänst, och
öfverlännäs och Sånga, som hittills åtnjutit gudstjänst, den förra hvar 3:dje och den
senare endast hvar 6:te sönd., fingo öfverlännäs, 2 söndagar å rad och Sånga hvar
3:dje (Hdpr. */» ’741)- Genom kgl. br. 5 juli 1827 blef
sockenpredikantbeställ-ningen förvandlad till komministratur, den hittills mycket ojämnt fördelade
aflö-ningen nu halfverad mellan de bägge komministrarna samt tillika af de gamla
präst-borden i öfverlännäs och Styrnäs komministerboställen åt dem anvisade. (HST
1827 n. 9.)1
Senare föreskref Kgl. Maj:t 1915 att öfverlännäs och Sånga skulle vid dåv.
komministerns i öfverlännäs afgång från innehafvande tjänst skiljas från Boteå
för att bilda eget pastorat.
Beträffande kyrkorna var isynnerhet Styrnäs gamla nu nedrifna stenkyrka
en märklig byggnad genom sina tvenne torn. Om dess utseende kan kännedom
inhämtas i C. G. Colleens Beskrifning öfver Styrnäs s:n med anmärkningar och tillägg
af J. Norlander Ups. 1909, i H. Hildebrands Sveriges medeltid och H. Cornells
Norrlands kyrkl. konst s. 43. Boteå och Sånga nuvarande kyrkor med anor och inslag
från medeltiden äro afbildade hos Cornell ss. 58 och 96. Sånga var bekant för sin
hälsö- och offerkälla, som befann sig i kyrkans inre nordvästra hörn.
KYRKOHERDAR.
1. Dominus Pawal Hanszon [1462?], kyrkopresther i Bota, utgaf
en fullmakt för en Marcus, att hos Uplandslagmannen Gustaf Carlsson
(Gumsehufvud) utverka slutdom angående en äng, hvarom Hurjoms
och Öfverlännäs byar tvistat, och såvida domen utfallit till Lännäsbornas
förmån begärde han herr Gustafs insegel för brefvet. Dateringen har af
Tunæus, som haft dokumentet i sin hand, uppgifvits vara 1442, men
som Gustaf Gumsehufvud innehade lagmansdömet först 1454—75, måste
årtalet sannolikt varit 1462.
2. Herr Jöran [—1542], khde i Böta, var död detta år, då
Ångermanlandsfogden Jacob Holst samfälldt efter honom och herr Peder i
Nora i testamente till kon. Gustaf I levererade 3 löd. mk 71/2 lod silfver,
hvarå konungen utgaf kvitto 26 aug. 1542 (K. quittancebok i KA.).
1 l’å Hulphers tid (Saml. 4. Ångermanland s. 122) bodde komministern vid Sånga.
Tidigare hade han ingen varaktig stad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
