Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
BRUNFLO
reformatsen 15Sy öfvergick Jämtland, innefattade Brunflo prästgäll, utom
moderförsamlingen. Lockne, Näs och Marieby, hvilka betjänades af 2 präster pà det sätt,
att i Brunflo skulle gudstjänst hållas hvarje sön- och helgdag, undantagandes 3:dje
dag Jul, påsk och pingst, då gudstjänst hölls i Marieby. Uti Lockne och Näs
alternerades hvarannan sön- och helgdag. Senare tillkom Östersunds stad, som anlades
inom Brunflo område och erhöll sina privilegier 23 okt. 1786, »men som hvad
kyrkoväsendet anginge skulle lyda under Brunflo församling, till dess borgerskapet vunnit
styrka att kunna uppbygga kyrka och underhålla präst». Genom kgl. bref 1 nov.
1843 skulle två komministrar finnas i församlingen, den ena i Lockne, den andra i
Näs, men Näs afgick 1864 och Östersund har, efter att sedan 1821 haft egen
stadspredikant, 1913 afskilts ss. eget pastorat.
Ett bland Jämtlands äldsta och ståtligaste byggnadsminnen är Brunflo fristående
höga välbevarade kastal af kalksten, afsedd både att tjäna som klocktorn och
skyddande tillflykt för ortens innevånare vid fientliga anfall.1 Liksom den
ursprungliga kyrkan torde den härröra från 1100-talet.2 Den förra var anlagd i korsform,
nedrefs delvis och ombyggdes 1769 af byggmäst. Dan. Hagman. Delar af denna gamla
kyrka ingå i den nuvarande kyrkans södra långvägg.
Den nu befintliga kyrkan i Lockne uppfördes 1793 och invigdes 1797- Från
äldsta kyrkan finnes kvar en märklig skulpterad dopfunt från 1200-talet.3
Marieby äldre kyrka af sten, förstörd af eld år 1876, ersattes af en vacker
träkyrka, uppförd af byggmästare P. G. Edlcr och invigd 1890.
KYRKOHERDAR.
1. Herr Michael [1346—50] i Brunflo var ä Brunflo kyrkas vägnar
närvarande vid Frösö ting 15 mars 1346, då en tvist afgjordes, angående
bondens på Södergård rätt till bete och vedfång (»horngång, hofgång,
tymber hogh ok trodhogh») på Hognastads och Wambastads utmärker.4
Han har äfven med Jämtlandsprosten Agmund och några andra ortens
präster senast i dec. 1350 aflåtit en svarsskrifvelse till ärkebiskop Hemming
i Upsala, som synes ha påyrkat någon afgift, kanske Peterspenningens
utgifvande af Jämtland. (DN. 3: n. 237; DS. 5: n. 4048.)
2. Herr Nikias å Brunflom [1362] var Thomasmässodagen (21 dec.)
s. å. i Margeby och bevittnade ett hemmansköp. (DN. 3: n. 328.)
1 Afbildad i 11. Hildebrand: Sveriges medeltid, Bd 2, s. 694, Cornell, Norrl. kyrkliga konst,
s. 37, 38.
2 Eli uppgitt, som influtit i Sliernman, Svea och Göta höfdingaminne (D. 2. Sthm
1835, s. 329), att Brunflo kyrka blifvit år 1451 invigd, är icke säker.
3 Förvarad i Nationalmuseet, afbildad hos Cornell anf. arb., s. 128. Om kyrkorna,
se för öfrigt J. Lindström-Saxon, Jämtlands läns kyrkor i ord och bild. östers. 1903.
1 Till Brunflo kyrka hade ärkebiskop Olof i Upsala 4 febr. 1324 skänkt ’/» af
Sudra-gard ined tillhörande fiske i Ginlån och ’/a af de offergåfvor, som insamlades i samma kyrka,
med villkor att han hvart 3:dje år erhölle 3 timmer gràverk. (DS. 3 n. 244S).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
