Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
BRUNFLO
G. m. Anna Olufsdotter, som efter hans död till danska regeringen ingaf
en supplikatz om skydd för gården Berge, »som var her Peder Anderssons rctte
uförbrötne odel», men hvilken man ville afhända henne. (Norske Kigsarkiv
Bctænkninger 124.)
Af barnen: Erich Pedersson, som af ståthållaren Sten Bille två gånger under
kriget 1612—13 skickades in i Sverige med danska konungens patenter, hvarvid
han senare gången tillfångatogs i Hernösand och blef pinligen förhörd, slutligen
länsman i Brunflo och bodde 162g i Öfverbyn, Marieby; Ursilla, gift på
Huus-uold (Hudiksvall) och Lisabeth, gift 1 Hernösand. Såsom utrikes gifta
af-drogs en l/« part af hvarderas arf efter fadern till danska kronan. (Tingsvittne
på Lockne ting 1629.) En dotter, g. m. sockenskrifvaren Jenns Michelsson.
13. Olof Petri Drake (1629—58), f. i Jämtland; torde ha varit
företrädarens son. Han erhöll 8 jan. 1626 konfirmation på Brunflo
pastorat, som väl antyder, att han här var v. pastor. På landstinget 17
febr. 1630 besporde han sig, om hans socknebönder icke borde komma
honom till hjälp med »fordenskab» på hans långa och besvärliga resor, och
fick till svar att det var billigt och enligt ordinantsen, ellers kunde de icke
klaga om de der öffver miste gudstjensten. Redan 1640 var han
landsprost. Vid underrättelsen om Brömsebrofreden samlades
Jämtlandsprästerna hos prosten i Brunflo prästgård, hvarest de uppsatte en skrifvelse till
biskop Bredal i Trondhjem och bådo honom om ett faderligt råd, hvad
de borde företaga, då nu landet kom under Svensk regering. Han rådde
dem i försiktiga ordalag, att det klokaste de kunde göra vore att
förblifva vid sina kall och, för att få behålla dem, insända en böneskrift till
drottning Christina. Så gjorde de ock, och de svenska präster, som redan
voro utsedda till de Jämtländska församlingarne, kommo aldrig i
besittning af sina gäll, enär de norska prästerna med svenska regeringens
tillstånd fingo kvarstanna.1 Då Jämtlands prästerskap första gången
skulle representeras i svenska riksdagen, blef prosten Drake jämte khden
Jens Hemmingsson i Oviken därtill utnämnd. Deras namn förekomma
ock i kungl, resolutionen 24 dec. 1645 på prästerskapets i Jämtland och
Herjedalen postulater. När Jörgen Bielke ryckte in med norska armén
i Jämtland 1657 och belägrade Frösö skans, som kommendanten major
Jon Andersson Myre 18 november efter 3 veckors hjältemodigt försvar
måste uppgifva, levererade prästerna, förmodligen mer eller mindre
frivilligt, proviant åt sina forna landsmän, och enligt Jörgen Bielkes
räkenskaper uppgick summan härför inalles till 833 l/2 riksdaler. De som
här nämnas äro följande: prosten Ole Pedersson Drake, Ola Bertelsson i
Overdal, Erik Clausson i Lidt, Erie Larsson i Hammerdal, Anders (Adam)
1 /-. Paae, Throndhjems Stifts geistlige Historie fra Reformationen til 1814, s. 101—102.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
