Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGDEA
195
mark, men hvarken församlingen eller kaplanen kunde finna sig i detta
arrangement. Församlingen aflat en skrifvelse till domkapitlet, hvari de
höfligt, men bestämdt yrkade att få behålla sin kaplan Christian Turdin,
som var barnfödd i socknen och hvars studier de själfva påkostat, då
däremot Lars Burman var dem främmande. En af prosten Njurenius
företagen resa, i ändamål att ställa församlingen till freds, aflopp utan
resultat. Och domkapitlet måste slutligen ge med sig. Då ärkebiskop
Laurentius Paulinus år 1642 visiterade Bygdeå, förordnade han, att
kapel-lanen skulle flytta till Nysätra och kapellborna där anskaffa nödigt
kapel-lansbord och bostad. Under Breninsulani pastorstid om hösten 1638
refvades Bygdeå khdeboställe till åker och äng af K. Maj:ts jordemätare
Anders Larsson, och landtmätaren O. Tresk upprättade häröfver en karta
1642, ännu befintlig i landtmäterikontoret i Stockholm. Han afled år 1651.
En dotter Catharina, g. m. efterträdaren.
5. Lars Beronis Burman (1652—85), f. 1607 i Bure, Skellefteå
s:n, son af sockenskrifvaren och gästgifvaren Björn Olsson och Anna
Larsdotter frän Hjoggböle; stud. i Upsala 1 febr. 1626, prästv. därst. 1634
till hofpredikant hos öfversten baron Hugo Hamilton på Ahla i Vassunda
och var informator för hans styfbarn. År 1638 12 dec. upplästes i Upsala
domkapitel ett bref, hvari öfversten och socknarne Vassunda och Haga
begärde Lars Burman till khde; konsist, ansåg honom ganska ringa hafva
tjänt, dessutom hade han blifvit postulerad utaf pastore i Bygdeå.
Föröfrigt att han förskaffat sig socknarnes bomärken utan konsistoriets
vetskap vore så otillbörligt, att han ansågs värd priveras officio. Ärkebiskopen
skref t. o. m. härom till rikskansleren Axel Oxenstierna. Det visade
sig emellertid, att herr Lars ej värfvat röster, utan öfversten på Ahla
utsändt sin fogde i det ärendet, »och skall alltså herr Lars vara fri derföre».
Följande år kom han inför kapitlet och anhöll om skriftlig försäkran att
få efterträda sin blifvande svärfader; det kunde ej heller beviljas, »men
om han medan pastor lefver håller sig väl och socknen vill begära honom,
kan han vara så när därtill, som en annan». (Udpr. 4/0 1639.) V’ ha
ofvan sett, huru svärfaderns försök att få honom till kaplan strandade på
Bygdebornas motstånd. Men som herr Lars alternativt jämte Chr.
Tur-dinus föreslagits till khde i Nasafjäll, blef han nu i st. för
honom härtill utnämnd och innehade i tvänne år 1641—43 denna svåra
befattning på det föga inbjudande fjället1, hvarefter han i de närmast
1 Första uppgiften härom har benäget meddelats af herr redaktör L. G. Broomé i
Sthm, som ägnat ett ingående arbete at Nasafjäl]s historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
