Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
BYGDEA
12. Dokt. Jonas Genberg (1807—19), f. 22 jan. 1759 i Hsand,
son af lektorn, sedan prosten Carl Genberg i Arnäs. Efter privat
handledning hemma af dåv. adj. Is. Bodström och Carl Sædenius, intogs han i
okt. 1772 i Hsands skolas 4:de klass; gymn. 1774 och stud. i Upsala 1777;
promov. fil. mag. 1782, kallad till huspred. af landsh. baron Carl Bunge,
prästv. 29 maj 1783 och efter att ha disp. præsidendo förordn, till 2:dra
gymn. adjunkt i Hsand, förestod därjämte log. och phys. lektorstjänsten
efter N. Amann t. o. m. vt. 1785, bestridde jämte gvmn. adj. kollegatjänsten
i 31a ht. s. ä. och apologistsysslan vt. 1786; erhöll juli förordnande genom
kgl. bref att såsom v. pastor biträda sin fader vid vården af Arnäs pastorat,
med rätt att bibehållas vid gymn. adjunkturen och räkna dubbla tjänsteår.
Utn. 23 dec. 1795 till komm. i Själevad och vid sitt tillträde i maj 179(1
tillika vice pastor under prosten Nenséns sinnesförvirrade tillstånd.
Erhöll efter fadern fullmakt 12 febr. 1800 på Arnäs pastorat, tilltr. i maj;
prosttitel 1S01 och v. kontr. prost under prosten Harlins sjuklighet är
1S06—1807; v. præses vid prästmötet i Hsand 1806; utn. khde i Bygdeå
21 apr. 1806, tilltr. juni 1807, s. å. kontr. prost i Västerbottens i:a kontr.
Teol. d:r 7 okt. 1809. Divisionsfullmäktig vid riksdagarna 1809 i Sthm,
1812 i Örebro och 1817 i Sthm, och vid sistnämnda riksdag tillika revisor
uti stats-, banco- och riksgäldsverken. Han återkom 9 juni 1818 till sitt
pastorat, glad att återtaga sina herdaplikter, men insjuknade kort därefter
och afled 5 mars 1819 efter en tärande sjukdom, som den allmänna
sorgen ej ville tillskrifva någen naturlig orsak: man trodde, att han blifvit
förgiftad vid riksdagen, där den frimodige prosten, som stod pä allmogens
bästa, ej sågs med blida ögon.1 Doktor Genberg skildras såsom något
korpulent med präktigt utseende och örnnäsa. Han förstod att förena
glädje och allvar. Han älskade isynnerhet att se ungdom ikring sig och
fröjda sig åt deras upptåg. Ännu går traditionen, att Bygdeå prästgård
under hans tid var ett gästfrihetens och glädjens hemvist, hvilket ej
hindrade, att den talrika familjen hvarje afton jämte den stora skaran tjänare,
af hvilka större delen redan tjänt hans fader i Arnäs och åtföljt honom hit,
höllo gemensam böneandakt. Hans stora familj och en välvilja, som
afhöll honom att af församlingsborna utkräfva sina rättigheter, gjorde att
ban ej efterlämnade nämnvärd förmögenhe. Därtill kommo mänga
svårigheter, ryssarnas plundring, eldsvådor2, isynnerhet de sista åren, då död
och sjukdom grepo in i familjekretsen. Under d:r Genbergs tid erhöll
1 Hans sjukdom torde dock varit magkräfta.
2 Prästgården uppbrann æ s 1810 genom några arbetares vårdslöshet. Underbyggandet
af den nya, som ännu äger bestånd, bodde familjen pä Bygdeàborgs boställe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
