Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖSÖN
2.33
FRÖSÖN.
(Jämtland.)
Frösön, Fræysoey, uppkallad efter Vancrguden Frey, var från hedentid
Jämtlands centralort. Här vid byn Hof låg säkerligen landskapets hufvudtempel, här
hölls landstinget »firir Berg» och här stod årsmarknaden. Sedan Austmadr
Gud-fastarson kristnat Jämtland, såsom Frösö runsten förtäljer, förlorade ön sin
dominerande ställning i religiöst hänseende, men fortfor att vara landets administrativa
hufvudort med säte (Kungsgården) för landskapets fogde, sysselman och höfvidsman,
de benämningar, som under medeltiden tillades den högsta styrande
landsmyndigheten. Väl är ännu under förra hälften af 1300-talet kyrkoherde här anställd, men
efter den stora mansdöden 1350, från hvilken tid säkerligen de flesta
pastorat-kom-plexerna i Jämtland leda sitt ursprung1, svnes Frösön blifvit annex till Sunne. 1
1314 års register nämnes Frösö pastorat med tillhörande annexkyrka. Man har ej
varit säker om, hvilket annex härmed afsetts. Det måste emellertid utan tvifvel
varit kapellet i Väs ter hus (ej Kyrkås),. som redan år 1300 enligt dess mässboks uppgift
innehade jordägor i Öfre och Yttre Tanne, i Valle och Krakestad, sedan utbytta mot
ägor i Västcrhus by, hvilkas afkastning ännu år 1481 uppskattades till 5 svenska mark
och kom kapellet tillgodo.2 De lägenheter, som Frösö kyrka från äldre tid själf ägde
i Hofs by och som sannolikt fordom tillhört den gamla helgedomen därstädes, blefvo
år 1428 med ärkebiskop Henriks i Uppsala samtycke för 12 jämtska mark afyttrade.5
Det gamla prästbordet på Frösön brukades af Sunnepastorcrna som stomjord.
Under den dansk-norska tiden anhöllo Frösöborna att få en här residerande
präst och själasörjare anställd, och kon. Christian IV befallde 23 maj 1640 dåv.
landsherren Olof Parsberg och biskop Peder Schielderup i Trondhjem att härom gå i
författning samt laga att kapellanen »får så mycket han kan lefva af, dock att
sockneprästen behåller så mycket, hvaraf han rundcligt kan hafva sitt underhåll».4 Men innan
denna anordning hann verkställas, föll landet under svensk styrelse, och först år 1762.
då komministraturen i Sunne pastorat delades, fick den ena komministern sin
station på Frösön, hvars klockarbord, den s. k. Grötomlägden, då upptäts honom till
boställe. Genom kgl. brefvet 27 jan. 1S29 fick han rätt att bruka själfva prästbordet,
och efter en mellantid af bortåt 550 år har Frösön genom ett kgl. bref af 2 juni 1905
återfått pastoralrätt och egen kyrkoherde®, hvarvid komministraturen indrogs.
Frösö kyrka är en af de äldsta från medeltiden ännu kvarstående i Jämtland,
ehuru hon till sin östra del senare blifvit utvidgad; hade förr torn, som dock ncdtogs
år 1768, dä den ännu bevarade klockstapeln uppfördes. Vid en den 17 dec. 1899
uppkommen eldsvåda nedbrann kyrkan, så att endast de nakna murarna återstodo,
men restaurerades och återinvigdes 14 aug. 1900.
1 1 det angränsande Trondhjems stift kvarlefde efter de under 1350—71 härjande
farsoterna af 300 präster endast 40, hvilket förhållande äfven ledde till sammanslående af flera
gäll [P. A. Munch, Norges Historie Afd. 2: 1 s. 503).
2 DN 18 11. i och n. 100.
3 DN 6 11. 430.
1 Norske Rigs-Registranter. 15. 7. s. 700.
5 Kcklesiast. boställen. 3. Jämtlands län s. 170 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
