Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
GELLIVARE
past. adj. i Öfver-Torneå jan. 1855, t. f. pastor i Karesuando mars s. å.
och blef där utn. ordin, khde i aug. 1856, utn. pastor i Juckasjärvi juli
1857, åter pastor i Karesuando febr. 1858, ånyo pastor i Juckasjärvi 27
apr. 1874, tilltr. r maj s. ä. Befullm. khde i Gellivare 21 okt. 1878, hvilken
församl. han tillträdde 1 maj 1880, men uppehöll sysslan på förordnande
från i maj 1879. — Många sträfsamma år fick han genomlefva i dessa
nordliga lappmarksförsamlingar. Hans verksamhet inföll under de årtionden,
som följde efter den andliga stormvind, Lars Levi Laestadius’
väckelsepredikan framkallat i Tornedalen, och Curtelius var nog ej mannen att
kunna gripa in såsom ledare för denna i lapparnes religiösa lif märkliga
rörelse. Ty ehuru læstadianerna, som kändt är, icke vilja separera sig från
svenska kyrkan, följa de gärna sina egna lekmannapredikanter. Man
omtalar, att när lapparne tyckte khden Curtelii predikningar blefvo för långa,
de i korus afbröto honom med ett högljudt amen, dä han undfallande och
bekräftande afslutade sin predikan med: Ja, Amen. Som en stor del
af hans tionde i Karesuando tillföll honom i renkött, plägade han en gång
om året komma nedresande till Haparanda med skrindor fulla af
renstekar för att afyttra partiet. Vanligen vände han sig då till stadens
förnämsta köpman Westergren, och förhandlingarna öppnades på hans
kontor ofta med att C. på sitt sirliga sätt frågade: »Jag undrar om kära
bror kan hafva någon köttsens begärelse». Det var 110g mindre lyckligt,
att C. sökte sig till Gellivare, ty att sköta denna i starkt uppsving stadda
församling med sina 4000 invånare och blott ensam ordinarie präst,
räckte hans krafter icke till. Lägger man härtill befolkningens starka
nationella blandning, som kräfde predikan på tre olika språk, svenska,
finska och lappska, och därtill en inflyttad stam industriarbetare af jäsande
politiskt skaplynne, kan man förstå, att ordnandet af Gellivare församlings
kyrkliga förhållanden utgjorde ett af biskop Landgrens allvarligaste
bekymmer. Genom Curtelii närmaste efterträdares kraft och vidsynthet,
dels som khde, dels som stiftschef ha många af dessa svårigheter lyckligt
öfvervunnits. Församlingens nya kyrka blef uppbyggd under Curtelii
tid, men han föredrog i det längsta att predika i den gamla utdömda och
fallfärdiga kyrkan; han kände med sig, att han tillhörde den gamla tiden,
och att en ny tid stundade för våra lappmarker. Han afled 25 maj 1895.
G. t) 1867 m. Maria Christina Elisabeth Laestadius, f- 1839, dotter af
kronolänsman Carl Niclas L. i Piteå landsfärs, och Fredrika Wilhelmina
Viander, † i Enontekis prästg. "/10 1873.
2) */» 1876 i Karl Gustaf m. Mathilda Teresia Silfverbrand, f. "/t 1844
i Gellivare, dotter af kronolänsm. Teodor S. och Anna Katharina Engelmark,
bosatt i Katrineberg, Gellivare.
Barn i förra giftet: Hilma Sophia, f. "It 1868; Johanna Elisabeth, f. 3u/e 1S70.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
