- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Första delen /
261

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRUNDSUNDA

279

åtskilliga grefliga hof samt blef e. o. pred. vid Kgl. Artilleriet i Sthm 1720.
Afl. past. ex. i Hsand 19 juli 1726, då han visade »ett utmärkt prof af sin
fasta och välgrundade lärdom och äfven aflade i Nora förs. en berömlig
profpredikan». Oaktadt motstånd af Grundsunda socknebor, som önskade
företrädarens styfson Erik till pastor, blef Kalling af domkapitlet utn.
till beställningen och genom Kgl. Majrts utslag därå bibehållen med
nyut-färdad fullmakt 21 aug. 1728. I febr. följande år förklarade han
emellertid, att eftersom han ej kunnat fä lega något tjänstfolk och ej förmådde
häfda och bruka präst bordet, som var förfallet liksom äfven prästgården
bofällig, nödgades han afsäga sig dess bruk och begärde att få resa till
Sthm. Konsist, uppmanade honom att därifrån hämta hustrun, som ej
medföljt honom hit, och försörja henne, pä det ej allenast hans svåger i
Sthm, snörmakaren Ekman, må slippa vidare sig däröfver besvära, utan
ock hvarjehanda förargelse därigenom afböjes och förebygges. Men redan
7 augusti uppsäger Kalling pastoratet och lämnar det till Konsistorii
disposition och besättande med annan khde till 1 nästkommande maj.
Detta steg ansåg domkapitlet mäkta sällsamt, men gaf honom en månads
ytterligare betänketid. Han återvände till Sthm, inköpte sig och sin
hustru till fribröd på Danviks hospital, men fann sig ej heller där, utgick
slutligen i kriget såsom regem. pastor år 1741 samt lär ha aflidit under
fälttåget i Finland 1743. Var gift.

14. Mag. Erik Er. Djupedius Ström (1730—32), f. 1699, son till
khden här n. 11. Stud. 8 okt. 1715, promov. fil. mag. 1726, prästv. till
adj. åt styffadern khden Ström härstädes s. å., adj. ät biskop Wallin i
Säbrå 1728, utn. kollega i 3 kl. vid Hsands skola efter G. Sundius 5 mars
1729 och efter Kallings afsägelse khde i Grundsunda 19 dec. s. å., med
tillträde maj 1730. Efter att ha knappt två år varit pastor, afled han 25 apr.
1732. »Han var en stilla och behaglig man.» (T.)

G. 1728 ni. Hedvig Sophia Sternell, dotter af assessorn i Svea hofrätt Magnus
Sternell och Magdalena Plantin, khdedotter från Umeå.

Endast en dotter: Margareta Magdalena Djupenström, f. i Hsand s,/i 1730,
† ogift i Sthm 5/" 1785.

Tr.: De Saliis, pra». F. Törner, Upps. 1720. — De sapicntia veterum pastorum,
præs. I sr. Nesselius, ib. 1725.

15- Petrus Christoph. Sebrelius (1734—46), bondson från
Läg-dom, Säbrå sn; stud. i Upsala 8 sept. 1690; prästv. i Hsand 13 sept. 1695 till
adj. i Boteå; adj. i Ragunda 1702, adj. i Torsåker 1704—06; tilltr. komm.
i Umeå stad 1710. Hans långa tjänstetid där var förknippad med många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 00:21:40 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hernosandh/1/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free