Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
häggdånger
3 67
HÄGGDÅNGER.
(Ångermanland.)
Hedanger, ixJt mil söder om Hsand är en gammal socken, nämnes redan i 1314
års förteckning öfver den s. k. sexàrsgàrden, och Hægdangiirs khde bidrager 1316 med
’/» mark till lösen för Upsala ärkebiskops pallium (DS 3 n. 2043). Det märkliga är
emellertid, att församlingen vid denna tid icke räknades till Ångermanland,
utan till Medelpad. Vid klockeskattens uppkräfvande 1535 under kon. Gustaf I
hörde församlingen till Ångermanland och har då länge nog varit ett annex till Siibrä.
Hedanger löste sin skeppundsviktiga klocka med 22 mark och utgaf för tionde 4 mk
2 öre.
Från sitt annexförhållande till Säbrå frigjordes församlingen genom kgl. bref
26 febr. 1808, då Häggdånger förklarades som prebendepastorat åt den yngre teologie
lektorn vid Hsands gymn., på samma gång som Säbrås andra annex Stigsjö i samma
egenskap tillföll den äldre teol. lektorn. När den ena af dessa lektorstjänster indrogs,
upphörde Stigsjö att vara prebende, men först 1 maj 1917 har Häggdånger förlorat
denna sin ställning och var under de 4 sista åren stiftets enda prebendeförsamling.
Såsom vid inledningen till Hsand här ofvan redogjordes, hade Häggdånger från
1590-talet icke vidare något prästbord, ty kon. Johan hade bland annat öfverlämnat
det att tjäna till vederlag åt de bönder på Hcrnön, som måste afstå sina hemman åt
Hsands stad. F-n komminister, här boende, fick församlingen 1695, under det att
tidigare endast en kaplan varit anställd i Stigsjö, hvilken alternerande med biskopens
adjunkter stundom predikade i Häggdånger.
Ar 1838 inköpte församlingen till prästboställe 6 seland i Muggärds by af
ägaren till Avike bruk, hvarvid dock säljaren förbehöll sig dispositionsrätten till
tillhörande skog.
Den gamla stenkyrkan, byggd på en höjd öster om Kyrksjön, var allenast 19 3/i
alnar lång och 10 alnar bred inom murarne. Hon befanns till slut för liten och för
trång. Då frågan om ny kyrkobyggnad i Häggdånger var före i Hsands domkapitel
15 sept. 1773, framhölls att präst här icke hade något ställe att bo på och hade svårt
att få inrymme hos någon af församlingens ledamöter, emedan socknen blott består
af 16 mantal, hvilka äro fördelta emellan omkring 70 seminanter (åkerbrukare).
Biskop Kiörning hade vid öfverläggningarna hemställt 0111 kyrkans flyttning, så att
öfre delen af socknen därigenom erhölle närmare kyrkoväg och socknemännen
und-komme den förlägenhet, de vid hvarje prästombyte måste erfara att kunna förskaffa
dem nödiga boningsrum, ty den öfre socknen hade utfästat sig att förse sina präster
med ett visst och beständigt boställe, i händelse kyrkan komme att flyttas. Slutet
blef att Konsist, stannade vid synerättens tillstyrkan, att den nya kyrkan måtte
uppbyggas vid det gamla stället. Kyrkan uppfördes af sten 1785 af byggmästaren Per
Hagmansson — torn tillbyggdes först 1848— och undergick 1915 en grundligare
restauration. Altartaflan, målad af Öberg, föreställer Kristi korsfästelse. En mässhake
från medeltiden äger kyrkan i sitt förvar, och en vapensköld öfver häradshöfding
Erik Teet († 1733) är öfverflyttad från den gamla kyrkan.
Vid Barsviken, på ’/« m’’s afstånd därifrån, är ett fiskarekapell uppbyggt.
Prästerskapet i Häggdånger fore 1808, se Säbrå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
