Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hällesjö med håsjö
369
HÄLLESJÖ med HÅSJÖ.
(Jämtland.)
Under benämningen Rotakyl cum annexa förekomma dessa socknar redan 1314 i
förteckningen öfver den s. k. scxårsgärden, och khden i Rothakieel erlägger år 1316
72 mark i lösen af Upsalaärkebiskopens pallium samt kyrkan 2 öre. (DS 3 n. 1046,
2043). Ännu 1347 behåller Hällesjö namnet Kotakil, ty Hasio nämnes i samma
dokument som särskild socken (DS 5 n. 4206). Först år 1407 framträder församlingen
under namnet Hicelzsioasa (SD 1 n. 822) och 1445 Helsyo (DX 14 n. 64). Tydligt
är, att uppodlingen här under medeltiden gått mycket långsamt. I hvardagslag
sammanfattas trakten stundom ännu under beteckningen »på Kälarne».
Tidigt torde församlingarna kommit i annexförhållande till Ragunda, hvarunder
de flera århundraden hörde, till dess de genom kgl. bref 6 febr. 1903 åter förenades
såsom eget pastorat med khde i Hällesjö och komm. i Håsjö. Under annextiden hade
komministern i Kagunda från 1728 sin station i Håsjö. Hällesjö fick först egen
komminister 1882. Komministraturen i Kagunda-Håsjö räknades på sin tid såsom en af
de besvärligaste prästsysslorna i följd af de ständiga resorna inom pastoratet, som
omfattade icke mindre än 5 kyrkor och sköttes af pastor och blott en ordinarie
komminister. Då komm. E. Sellin efter 13 års tjänst härstädes år 1741 sökte
kyrkoherde-befattningen i Resele, framhöll ban i sin ansökan, att han under dessa år på sina
tjänsteresor tillryggalagt icke mindre än 1,834 nl’’ (Hdpr. a3/j 1741).
Hällesjö nuvarande kyrka af sten, åttkantig, med lågt tak och mittel-lanternin,
uppfördes efter ritning af F. A. l.indstein af byggmästaren Trolle och invigdes 26
juni 1853. Klockstapeln, en af de vackraste af Pål Perssons i Stugu arbeten1, byggdes
år 1781. Från den gamla nedrifna stenkyrkan bevaras åtskilliga inventarier såsom
predikstolen med stilfulla ornamcnter i plattskärning. En St. Rochus bild och ett
rökelsekar härröra från medeltiden.
Håsjö gamla träkyrka, uppförd vid Singsjön 1684 af Olof Ersson i Ragunda,
kvarstår ännu med sin ståtliga klockstapel, likaledes förfärdigad af Pål Persson 1779 och
väl känd genom den trogna kopian på Skansen i Sthm. Församlingen uppförde 1876
en ny rymligare kvrkbyggnad af trä med torn vid Västanede, 1 mil väster om den
gamla, men den nedbrann till grunden 1901. Den nuvarande träkyrkan med sin
klockstapel är uppförd efter ritning af arkitekt E. Melander af bvggmäst. O. P.
Hellman i Östersund, men är till sin stil mera egendomlig än tilltalande.’
Vid Ljunga bruk inom Hällesjö uppfördes 1868 ett kapell, som jämte kyrkogård
invigdes 1871. Genom en eldsvåda 1898 förstördes kapellet, men har åter uppbyggts.
Det får gudstjänst 6 gånger om året
Prästerskapet i Hällesjö och Håsjö före 1903, se Ragunda.
1 Denne skicklige allmogebyggmästare var bonde, kyrkvärd och klockare i Stugun och
afled vid 83 års ålder år 181.S: han hade uppfört en stenkyrka Helgums, samt 7 träkyrkor,
däraf 6 med torn, dessutom 6 klockstaplar utom andra smärre publika byggnader. En
redbar och gudfruktig man.
2 Kyrkorna äro afbildade i: Sverige, Geografisk-topogr.-statistisk beskrifning, utg.
at 0. Sjögren. D. 6 s. 352- 354.
24 — 22108. Härnösands stifts herdaminne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
