Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
JOCKMOCK OCH KVICKJOCK
4. Olof Olofsson Modeen (1741 54), f. 1696, bondson från Mo
by i Helgums s:n. Stud. i Upsala 4 nov. 1718, blef adj. i Ramsele 1723
åt khden S.Zellinger, till dess han 1735 förordnades till hjälp åt företrädaren
P. Alstadius i Kvickjock och blef här v. pastor 1739, nämnes 1740 ss.
»rörig» (rörlig) och med vitsord att äga försvarliga studier, att ha skött
församlingen med särdeles flit och drift samt blifvit språket så mäktig,
att han utan tolk kan behjälpa sig såväl vid predikande som öfriga
ämbets-förrättningar, hvarpå han vid senaste visitation visat prof, då han tre
dagar å rad predikat på lappska. I en skrifvelse, dat. Hyttan 25 okt.
1740, då frågan gällde anställande af missionärer i lappmarkerna,
af-styrkte v. past. Modeen detta förslag, befarande att lapparne ej komme
att ge dem skjuts, utan fly ur vägen, »hvilket allt mig händt är och jag
derför ofta varit uti stor lifsfara. De hafva hjärta, säger han, att se huru
prästen vadar i snön allt upp under armarne, och intet bekymra de sig
om att göra upp någon väg, när han reser till dem. Själfva
häradshöfdingen och fogden på platsen höllo ej på att komma från Jockmock för
ej länge sedan, om ej sal. pastorskan Christina Groth med sina egna renar
hjälpt dem därifrån. Om så skedde, huru skola då missionärerna komma
fort?» Efter en ingående redogörelse för gudstjänstlokalens och
brukshusens bristfälliga skick anföres, att församlingen icke haft råd att anskaffa
mässhake och mässkjorta samt att vinsäden, som endast utgjorde 2 ’/a t:r,
var otillräcklig. Slutligen framhåller M. som ett önskemål, att till kyrkan
»sändes några taflor, hvarpå stode afmåladt helfvitet med the fördömde
och himmelriket med the gudfrucktige och salige, och historiska taflor
öfver Christi lidande, död o. s. v., så menar jag en trogen Herrans tjänare
därmed kunna mycket mer uträtta hos thetta dumma folket än med många
predikningar eljest. Quod enim scriptura est doctis, hoc pictura est laicis,
item quod scriptura est legentibus, hoc pictura est cernentibus». Konsist,
i Hsand hade redan 26 mars 1740 till Lappmarksdirektionen anmält pastor
Alstadii frånfälle och föreslagit till efterträdare v. past. Modeen ss. den
bäst förtjänte och skickligaste samt anhållit, att utnämningen måtte
ske före 1 maj, enär inga arfvingar funnos, som ägde åtnjuta nådår.
Afgörandet drog dock ut på tiden till följd af de klagomål, som en del af
lappallmogen genom en sin målsman, handlanden Strand i Luleå ingifvit
mot Modeens hårda sätt att behandla dem, hvarför de begärde få komm.
Högling till pastor, hvilken de kände sedan 9 år som en oegennyttig man,
»renare och tydligare uti språkets talande, predikande och lärande». I
sin svarsskrifvelse, dat. Hyttan 1 juni 1741, tillbakavisar Modeen kraftigt
alla framkomna beskyllningar och förklarar sig snarare hafva skäl att
klaga öfver lapparnes oginhet och försumlighet vid fullgörandet af sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
