Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37 JOCKMOCK OCH KVICKJOCK
BRUKSPREDIKANTER I KVICKJOCK.
Predikanterna i Jockmock (se under Xeder-Luleå) synas, sedan silfverbruket
kommit i gång, vissa gånger om året rest upp till grufvan och där hållit predikningar
och ämbctsförrättningar samt härför uppburit resersättning för hvarje gång. Så ha
predikanterna Anders I.nndius och Samuel Edv. Rehn kvitterat uppburna arvoden
för sina bruksresor. Tydligen efter den sistnämndes förflyttning från Jockmock
till Råneå 1671 väcktes fråga oin anställande af särskild brukspredikant vid hyttan i
Kvickjock. På Bergskollegiets stat uppfördes ett belopp af 150 dlr för ändamålet.
1. Samuel Sam. Rehn (1673—74), son till predikanten i
Jockmock Sam. Edv. Rehn. Stud. i Upsala 7 nov. 1663. I bref 7 aug. 1671
anhåller Bergskollegiet, att en i lappska kunnig präst sändes till
Kcdke-vare. Som man klagat öfver, att vid prästehusen i Kvickjock icke funnes
bakarestuga eller bakugn, så att predikanten med besvär därför nödgats
söka andra, anmodades bergmäst. Dan. Drefling afhjälpa bristen.
(Bergs-coll. registratur 1671, s. 118.) Denne Sam. Rehn synes nu blifvit
föreslagen och frågan om lönevilkoren varit före, ty i ett bref af 27 febr. 1672
skrifver Bergskollegiet till bergmästaren: »Hwadh anbelanger
brukspredikanten hr Samuelem Samuelis Rehn, så vvill Collegium honom hiempte den
löhn, som hans Fadher widh bruket niutit hafwer, ock förunna dhe 160
dlr s:mt till löhn och medicamenter, hwilka bardberaren pà staten bestås,
emedan I bcretten honom uthi bardberarekonsten någorledes wahra
informerat och derigenom brukzfolket kunna betiena». Först 18 mars 1673
afgår emellertid kollegiets rekommendationsskrifvelse för honom att blifva
präst vid Kedkevare, en befattning, som han lämnade redan 1674 för att
tillträda komministraturen i Luleå nya stad. Sist khde i Juckasjärvi.
2. Nicolaus Johannis Hapstadius (1674—79), f. 1643 i Arjeplog
och son till khden därst. Joh. Hapstadius, som sedan kom till Råneå.
Stud. i Upsala 11 nov. 1663, prästv. 1668, blef först faderns adj. i Råneå
och därefter predikant vid silfvergrufvan i Luleå lappmark 27 maj 1674.
Måste ha gjort sig skyldig till något tjänstefel och kortare tid blifvit
suspenderad, enär Bergskollegii registratur 15 nov. 1678 anger, att brukspred.
Nils Hapstadius skall åter insättas i sitt ämbete. Ett år därefter blef en
ny brukspredikant vid Kedkevare utnämnd. I Sthms stads konsist,
protokoll för 31 jan. 1683 är antecknadt: »Nicol. Hapstadius, fattig präst
från Wästerbotten söker hjälp»; den 17 okt. s. å. anklagas han för att ha
vigt ett par olagligt och anför bland skäl härtill sin fattigdom. Förskonas
och förvisas till sitt stift. Han lär dock ha aflidit i Sthm år 1685. (Gr.)
Barn: Nils, klockare i Luleå; Olof, f. 1681, bandi, i Hsand, † begr. 1752.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
