Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUNSELE
55
Från början var församlingen liksom Lidén (Adalsliden) annex till Jtescle, men
omfattade år 1553 endast 8 ganska spridda byalag (Vallen, Kränga, Östanbäck, Ruska,
Lillegård, Bölet, Mo och Ed), ehuru kyrkans äldsta bevarade inventarier hänvisa dess
ursprung tillbaka till medeltiden. Gudstjänst hölls här ganska sällan. Enligt 1559
ars jordebok angafs kyrkojorden här till 2*/i säl. åker och äng i Mo by, hvars skattetal
àr 1561 höjdes till 3 säl. Besittningsrätten såldes 1574 och innehades af enskilda till
framemot 1630-talet, då den åter tillföll pastor i Kesele. l\\rkbolet vann ett
välbe-höfligt tillskott, då en sockenbo Peder Eriksson i Ed jämte hustru och barn den 25
jnli 1647 till Junsele kyrka skänkte 6 sel. i Lillegårds by. 1 gåfvobrefvet heter det:
»Denne lille svagha församblingen här i Junsill àhr vijdha belägen up under fiället
ifrån hufuudkyrkian, der vårc prester boendes ähre, der dee myckit ondt uthstå och
lijdha måste för den långa väghen skull hijtt till Junsill, och när the framkomma,hafua
the ringa uppehälle åth sig och sin fordenskap, maten kunna the föra medh sigh, men
hästfoder intet, effter som behöfues när stoorå höghtijdcr ähre. Nu på thet the någon
bättre iägenheet bekomma kunna hafuer jagh skienkt och gif nit till kyrkian och våre
predikanters uppehälle etc.».1 På anhållan af khden i Kesele stadfäste landshöfd. 11.
Strijk 9 juni 1649 denna donation samt medgaf, att jorden finge läggas till
kyrkio-bolet och åtnjuta präststommefrihet. Vid 1756 års riksdag anhöllo innebyggarne i
Junsele att för gudstjänstens uppehållande få egen präst och begärde, att till dennes
underhåll måtte anslås en del af den behållna kronospannmålen från Junsele och
Lidens socknar. K. Maj:t beviljade 17 nov. 1756 6 t:r åt den blifvande
socknepredikanten, som trädde i tjänst 1758 och från och med 1775 fick rätt att som boställsjord
åtnjuta stomjorden Lillegärd, mot att pastoratets khde i vederlag erhöll 3 t:r årligen
från Resele kyrkherberge. Genom kgl. bref 20 maj 1830 förklarades, att vid dåv.
khdens i Resele afgång Junsele skulle utbrytas till ett särskildt regalt pastorat, som
dock i apr. 1834 på församlingens begäran ändrades till konsistorielt. Khden
tillerkändes rätt till afkastningen af ofvannämnda kyrkojordar i Mo och Lillegård, den förra
i egenskap af pastorsboställe.
Junsele gamla träkyrka, som var 17 aln. läng och 8 ’/» aln. bred, låg i Mo by,
på södra sidan om Ångermanälfven och ersattes år 1763 med en ny träkyrka, äfven
där belägen. Till sin grundplan aflångt åttkantig, 24 aln. i längd och 12 i bredd,
byggdes hon af Per Zachrisson från Kubbe i Anundsjö och målades af Abraham
Segerström från Hsand. Väster om kyrkan låg klockstapeln, som tillika bildade
ingångsport till kyrkogården. Kyrkan raserades, då den nuvarande stenkyrkan 1883
uppfördes på älfvens norra sida, hvilket föranledt att kyrkoherdens nuvarande boställe
är förlagt till Lillegård.
Kyrkans från medeltiden bevarade silfverkalk bär inskriptionen: Sanguine
mundamur cuitis modo carne cibamur och silfverpatenen: Ave Maria gracia plena
dominus tecurn benedic Klockan, som församlingen är 1531 fick lösa tillbaka med 25
mk, vägde 9 lispund.
Vid Öfra i socknens nordligaste ända liar uppbyggts ett kapell, hvars lilla med
gjutarebomärken försedda klocka inköpts frän Fjällsjö kyrka (/?. Modin. Gamla
Tåsjö, s. 331).
1 Eckles. bost. 2, s. 306.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
