Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
KARL GUSTAF
i rikets nordligaste distrikt, hvilket han emellertid 1915 utbytte mot Torneå
rtiindre kräfvande distrikt, då han samma år med erhållet afsked från
khdebeställningen flyttade till Haparanda. Sina erfarenheter rörande
lappska skolväsendet gjorde han fruktbringande som ledamot i den
kommitté för ordnandet af nomadundervisningen, hvars förslag ledde till
inrättandet af ambulerande »kåtaskolor». Befattningen som vår förste
nomadskoleinspektör, hvilken han åtog sig år 1916, blef ett mödosamt
värf, enär det gällde att bryta lapparnes ofta nog envisa motstånd mot
den nya ordningens införande. Under de många ansträngande resor, han
i denna egenskap måste företaga genom alla våra lappmarker, torde han
lagt grunden till det hj ärtlidande, som 1919 tvang honom att öfverlämna
uppdraget i andra händer, och ej långt därefter 21 febr. 1921 ändade hans
verksamma lif. Från 1904 till sin död var han ledamot af Norrbottens
landsting. LVO 1909.
G. n/i 1899 m. Kerstin Emilia Hedvig Mathilda Lodén, f. i Åby "/’ 1861,
dotter till landtbrukaren Frans Lodén och Johanna Sofia Vilhelmina Nordén.
Barn: Nils Bertil, f. i Muonionalusta "/» 1900; Karin Ingegerd, f. s% 19.01,
† la/« 1902; Hedvig Ingegerd, f. i Karesuando "/» 1904.
KARL GUSTAF. ’
(Norrbotten.)
Ursprungligen ett kapellag i nordligaste delen af Neder-Tomeà pastorat, benämndt
Karungi, bildadt 17451 och omfattande byar äfven på östra sidan om Torne älf,
förklarades socknen för eget gäll 18 dec. 1782 och erhöll namn efter Gustaf III:s andre
son, som afled späd. Då, båda församlingarna vid fredsslutet med Ryssland år 1809
förlorade sina öster om älfven liggande områden och Neder-Torneå äfven miste sin’
pà Björkön belägna kyrka och prästgård, uppstod frågan om deras återförening till
ett pastorat. Skilda meningar rädde emellertid, om hvilkendera borde blifva
moderförsamling. Neder-Torneå åberopade sin gamla ställning som sådan och framhöll,
att det ej afträdda kaplansbordct i Haparanda by vore fördelaktigare än
kyrkoherdebostället i Karl-Gustaf, samt att på förstnämnda plats äfven funnos
magasinsbyggnader, postkontor m. m. Karl-Gustafsborna åberopade, att deras församling ägde
cn ganska ny och rymlig kyrka samt en i godt stånd befintlig prästgårdsbyggnad,
hvilken de förklarade sig villiga att upplåta till gemensamt begagnande. Konsistorii
fullmäktige afgåfvo sitt tillstyrkande utlåtande i enlighet med Neder-Torneå
församlings önskningar, landshöfdingen åter ställde sig på Karl Gustafsbornas sida.
Saken afgjordes af Kungl. Maj:t 22 maj 1819 till båda parternas belåtenhet på så
sätt, att bägge församlingarna skulle bibehållas såsom särskilda pastorat och nv
kyrka uppföras i Haparanda.
’ Hdpr. 1745.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
