Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
KARL GU ST Al-
sitt godmodigt glada, jämna rättframma väsende, sin öppna flärdfria
karaktär, sitt ordningssinne och sin hjälpsamhet men ock, att han genom
en i det kalla Norden vanlig svaghet var värst mot sig själf.
G. "/« 1854 i Neder-Vojakala 111. Margareta Sofie Lisananti, † i Upsala */«
1884. dit hon nedflyttat för sina barns uppfostran.
Barn: Aretidl, f. 1856, † i Haparanda */s 1857; Isak Arvid. f. */» 1857, † i
Karl Gustaf 1862; Carl Arendt, f. 1861, † "/• s. å.; Johan Helmer, f. ’/» 1862.
stud. reste till Amerika; Johanna Maria, l. 1872, g. m. agron. Kristian Tegner.
Tr.: Opetuskirja geographia’ssa ja historia’ssa (Lärobok i geografi och historia
för folkskolor och nybörjare af J. M. Winge, öfvers, till finska af Is. Grape). Osa 1, 2.
Hsand 1851.
6. Erik Anders Stenborg (1874—1909), f. 10 sept. 1827 i Karl
Gustaf, son af prästmannen, sedermera kollegan i Haparanda skola Per
Stenborg och Sara Maria Burman. Från Hsands gymn., där han inskrefs 1845.
kom han som stud. till Upsala ht. 1847; efter 5 apr. 1850 aflagd
dimissions-examen prästvigd i Hsand 2 jan. 1853 att biträda komm. i Sättna,
tjänstgjorde ss. adj. i Luleå några månader 1854 men återvände om hösten s. å.
till Sättna; komm. adj. på Alnö mars 1858 och i Ljustorp febr. 1859 samt
utn. till kapellpred. och skollärare i Korpilombolo 27 juli 1859; flyttade
därifrån ss. utn. pastor i Jukkasjärvi 6 juni 1864 samt utn. i nåder till
khde i Karl Gustaf 28 nov. 1S73, tilltr. 1 maj 1874. I 36 år tjänstgjorde
han här i församlingen och skattades som en ytterst redbar och
samvetsgrann själasörjare, ehuru han icke vann särdeles förståelse bland de
strängare læstadianerna. Med böljande hvitt skägg och tindrande ögon
tedde han sig på gamla dar som en vördig patriark. Mångsidig var ban i
afseende på sina intressen och följde med sin tid. Sin kyrka försåg han
af egna medel med värmeugnar, ehuru församlingen ej var villig att
mottaga den erbjudna gåfvan. För skolväsendet och skolungdomen visade
han varmt intresse, och särskildt verkade han med ifver tör svenska
språkets lärande inom Torneådalens finska församlingar. Den nyare
teologiska forskningen var honom ej heller främmande och utgjorde gärna
föremål för hans samtal. Sista vintern han lefde, genomgick han
öfversättningen af Nya testamentet med grundtexten vid sidan, och Homerus
och Augustinus’ De civitate Dei hade han som sänglektvr, ett vackert
prof på det svenska prästerskapets bildning äfven häruppe under
polcirkeln. Stundom kunde man se honom på sin velociped, färdandes
långa vägar ända till Haparanda eller till sina nyodlingar. Men han hade
ock sina sorger; hans närmaste anhöriga, hans sällsynt begåfvade hustru
och alla barnen gingo före honom ur lifvet. Han afled 4 juni 1909. (O.
Rydholm, Minnestal vid prästmötet i Luleå 1915.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
