Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
LILLHERRDAL
biskopen i Trondhjem Eskils vägnar där höll visitation. I sammanhang härmed
fastställde han enligt socknemännens önskan den 12 november som kyrkmässodag,
hvarjämte 40 dagars aflat utlofvades ät alla andäktiga kyrkogångare eller dem, som
bidrogo till kyrkans underhåll (DN 16: n. 56). Möjligtvis är det spåren af denna kyrka,
som lära finnas i kyrkbyn ej långt från bron öfver Härjeån. Den nuvarande kyrkan,
som anses ha blifvit uppförd på 1500-talet, blef år 1771 ombyggd och utvidgad
under ledning af kyrkbyggaren Per Olofsson i Dillne. Predikstol och altaxuppsats i
rokokostil äro förfärdigade af bildhuggaren Joh. Edler 1775, altartaflan föreställer
korsfästelsen. Ett altarskåp från 1400-talet och andra bildverk härröra från den
gamla medeltida kyrkan.1
En tradition vill förtälja, att Lillherrdal skulle efter 1572 kommit att lyda
såsom annex under Elverums pastorat i Norge och alltså lagts till Opslo och Hammars
stift. Såvidt vår undersökning sträcker sig, kan intet visst härom sägas. Troligen
baserar sig denna sägen allenast på den omständigheten, att i Lillherrdals kyrka finnes
en gammal oljemålning, föreställande en norsk prästman och en klockare, med följande
inskrift: »Aar 1646 prædikte Probsten Alexander Magnus Burk i Elfrom
Mickels-messedagen her siste gang».s Nämnde prost var khde där i sin församling från 1623
till sin död 1661. Nu är det ett faktum, att Särna och Idre socknar i Dalarne före
1645 lågo som annexcr under Elverum, och man vet ock, att prosten Alexander
Horch djupt kände förlusten, dä dessa socknar under hans tid vid freden i Brömsebro
1645 tillföllo Sverige. Han erhöll ock 30 aug. 1648 en årlig ersättning af 100 rdlr
för de förlorade annexerna samt nedsättning till hälften af kronoutlagorna.3 Men om
lillherrdal nämnes i detta sammanhang intet. Det är därför antagligare, att nämnda
tafla ursprungligen tillhört Särna eller Idre och af någon tillfällighet kommit att hamna
i Lillherrdals kyrka. Emellertid må här påpekas äfven en annan omständighet, näml.
att prosten Borch i sin ungdom varit kapellan i Sveg, innan han tillträdde Elverum,
och det är därför möjligt, att han, i samband med någon tjänsteförrättning i Särna
och Idre, äfven en eller annan gång kunnat besöka och predika i sin gamla
församling, ehuru han ej var därtill lagligen förbunden.
Lillherrdal är beryktad genom de starka religiösa svärmerier, som där uppkommo
år 1770 och på sin tid ledde till flera uppseendeväckande rättsliga åtgärder.
Prästerskapet i Lillherrdal före 1867, se Sveg.
KYRKOHERDAR.
1. Olof Abraham Staaff (1867—70), utn. khde i Lillherrdal 3
maj 1867, förordn, ss. nådårspred. här 1 nov. s. å., tilltr. som pastor 1
maj 1868; utn. khde i Offerdals pastorat 28 nov. 1870, tilltr. genast.
2. Olof Bergner (1875—1890), se khdar i Arnäs.
1 Lillherrdals kyrka är afbildad i C. J. E. Hasselbcrg, Norrländskt froinhetslif på
1700-talet. Örnsk.-vik 1919, s. 95.
2 /-.’. Modin, Härjedalens ortnamn och bygdesägner, Sthlm 1902, s. 108.
3 S. H. Finne-Orønn, Elverum, en Rygdcbeskrivclso. 2. Knnia I92r, s. lo-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
