Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
;6
LIT
LIT
med HÄGGENÅS, KYRKAS och FÖLLINGE.
(Jämtland.)
Lith nämnes redan är 1302 såsom pastorat, 1314 med ett annex, tydligen
Hägge-näs. Enligt den Trondhjemska reformatsen af år 1580 hade församlingen vid denna
tidpunkt tre annex, Häggenås, Kyrkas och Föllinge, hvilka betjänades af 2 präster
således, att i Lit firades gudstjänst 3 hälgdagar å rad och i Kyrkås den 4:de, uti I-lägget
nås 3 hälgdagar å rad, den 4:de i Föllinge. Af dessa annex afgick Föllinge, Jämtlands
första egentliga lappmarkspastorat, är 1746. 1 Häggenås har kapellanen sedan forna
tider varit boende och disponerat prästbordet. Genom K. Maj:ts res. 15 aug. 1827
uppläts det formligen till kapellansboställe. Församlingen begärde att skiljas från
Lit, men K. Maj:t afslog denna ansökan 185g. Senare blef samma önskan uppfylld,
och 1922 tillträdde första khden i Häggenås.
Lits äldre kyrka af sten med vackert torn ansågs vara uppförd på 1200-talet
och flera gånger förbättrats. Hon var 35 aln. lång och 18 aln. i bredd och utsynt till
ombyggnad 1776. Den nuvarande kyrkan uppfördes af stiftsbyggmästaren Simon
Geting under åren 1794—97.
Häggenås kyrka af sten från 1300-talet och icke veterligen utvidgad var 25
aln. lång och 16’/s aln. bred med särskild stapel, som tillika bildade ingång till
kyrkogården. Hon ersattes med den nuvarande, hvilken fullbordades år 1837 och
invigdes 1838, uppförd af byggmästare A. J. Åkerlund efter ritning af S. Enander.
I Kyrkas, såsom socken nämnd redan 1435 (JFT i:s. 95), fanns en äldre kyrka
af trä från samma tid, hvilken ombyggdes 1760 men slutligen blef för träng. Hon
kvarstår ännu som öde-kyrka. En ny kyrka grundlades år 1840 en ’/» mil väster om
den gamla och fullbordades 1844, så att församlingen samma sommar kunde där hålla
gudstjänst, ehuru kvrkinvigningen ägde rum först hösten 1845. Byggmästare var
Ivar Pålsson från Bringåsen.1
KYRKOHERDAR.
i. Dominus Öndo (Eyvinder), [1303] presbiter ecclesie Lithi.
Vid ärkebiskop Nils Allesons visitation i Jämtland på nyåret 1303 måste
nämnde präst som försoning för sina uppdagade förseelser till Upsala
ärkebiskopsstol afstå ett 40 marks köp i gården Vestrahyllie i Lit.
Ärkebiskopen skänkte gården till själastugan på Ragundaskogen och gåfvan
stadfästes 7 mars 1303 i Sköns prostgärd på återresan frän Jämtland.
Vid samma tillfälle var äfven herr Eyvinds son Nicolaus närvarande,
förmodligen såsom faderns ombud. Häraf framgår, att celibatet vid denna
tid icke fullt trängt igenom i den svenska kyrkan. (DN 5: 44, DS 2: n.
1382, 83.)
1 Kyrkorna äro samtliga afbildade hos J. f.hulström-Saxon, Jämtlands kyrkor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
