Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
khdebefattningen härstädes. I kraft af ett kgl. br. 23 febr. 1597 uppbar
herr Olof Persson äfven sig tilldelad vederlagsspanmål senast år 1609,
då han 6 apr. utgaf ett kvitto till fogden Anders Hindersson på 7 1/2 t:r.
»frositt och illa förderfvat och duger inthet annat ähn ått creaturen».
De sista åren synes han varit mycket sjuklig. Redan 8 juni 1608 heter
det i Upsala domkapitels protokoll: »Kom dominus Matthias Helgonis,
kaplan i Säbrå i Ångermanland och begärade, att han skulle blifva
förfordrat till någon lägenhet, efter han hafver i ämbetet varit nu i 21 år;
blef så beslutat, att han skulle blifva med första lägenhet förfordrat, och
om så kan hända, att Liustorp i Medelpad blifver löst, efter herr Olof
nu långligit hafver legat sjuk, skall han vara närmast härtill». Herr Olof
lefde dock som ofvan nämnes ännu i april följande år.
7. Matthias Helgonis (1611—40), f. på 1560-talet och synes
varit son till en förmögen bonde Herse Larsson i Mulgerd i Häggdånger.
Prästv. 1587; kapellan i Stigsjö 1590; undert. Upsala mötes beslut 1593.
I Stigsjö ägde han ett hemman i Hjelta, hvilket han behöll äfven efter
flyttningen till Ljustorp, där han tillträdde khdebefattningen 1611.
Uppbjöd på Ljustorps ting 1634 J7 mål jord, som han köpt af Olof
Christofferson i Åås (Mdb. i RA). Han var en mycket aktad och berömlig man,
äfven i besittning af boklig lärdom och undervisade själf sin son, den
blifvande Upsalaärkebiskopen, i latinsk grammatik, retorik och aritmetik,
till dess denne 15 år gammal i aug. 1613 sändes till Gefle skola.[1] Tunæus
angifver hans dödsår till 1640. I så fall har sonen efterträdaren skött
pastoralvården de tvänne sista åren af faderns lifstid.
G. 1) m. Catharina Ericsdotter, som afled 1610. (enl. ärkebiskop Stigzelii
stambok); 2) m. Elisabeth Mårtensdotter, dotter till khden i Torp Mårten
Laurentii.
Barnen, som antogo namnet Stigzelius efter födelseorten Stigsjö:
Laurentius, f. i Stigsjö 27/10 1598, ärkebiskop i Upsala, † 31/8 1676; Nicolaus,
efterträdande khde i Ljustorp; Mårten, klockare i församlingen, bodde i
Edsåker; en dotter g. m. khdrna Isbrand Falck i Giresta och Jöns Boderus i
Wallentuna. (Ups. ärkest. herdam., 1, s. 468, 69); Märtha, g. m. khden Erik Huss i Torp.
8. Nicolaus Matthiae Stigzelius (1640—66), f. omkr. 1603 i
Stigsjö, företrädarens son; stud. i Upsala i mars 1622. Han och en annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
