Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
LÅNGSELE
Till prästbordet hörde vid midten af 1500-talet rtt par äng«lotter i Långseio och
Hamre byar. Dispositionsrätten till dessa gamla jordar blef sedermera föremål för
tvister och har först 1808 tillerkänts kyrkan. (Eckles. bost. 3 s. 260.)
Om Långsele medeltida stenkyrka saknar man närmare kännedom. Då
klockeskatten 1531 utgick af Ångermanland, måste kyrkan afstå sin största klocka »mett
jern och all thygh» samt erlägga 5 mk 5 ore för tionde. Ar 1815 lades grunden till den
nuvarande stenkyrkan, som uppfördes under byggm. Simon Getings ledning,
fullbordades 1827 och restaurerades 1912. En mera ovanlig anordning är, att
tornbyggnaden står vid östra gafveln med sakristian inrymd i dess bottenvåning.
Altarpryd-naden och predikstolen från 1855 äro förfärdigade af Olof Hofrén.
Graninge var ursprungligen ett finntorp, beläget i närheten af Graningesjön. Här
anlades af generalguvernöre.; Carl Sparre 1673 ett järnbruk med masugn och hammare,
hvilket brändes af norska trupper 1677 men återuppbyggdes. Bland Ångermanlands
industriella anläggningar intog det länge en framstående plats särskildt under
patronerna Clasons ledning. Till gudstjänstlokal för bruksförsamlingen användes att börja
med en sal vid bruksgården, till dess en träkyrka med aflångt åttkantig grundplan
1759 uppfördes vid Hultsjöns norra strand. Invigningen försiggick 5 apr. 1761. Till
boställe åt brukspredikanten hade förvaltningen tidigare upplåtit torpet Hult;
sedan befanns det lämpligare, att prästen bodde vid själfva bruket för att med sin
tjänst kunna förena befattningen som skollärare därstädes. Ar 1758 fick därför
dåvarande brukspredikanten inflytta i en liten nybyggd prästgård, som försågs med
boställsjord, på hvilken vinterföddes 1 häst samt 3 å 4 kor. [J. A. Almquist,
Gra-ningeverkcn, s. 115 ff.)
Prästerskapet i Långsele och Graninge före 1873, se Sollejlcà.
KYRKOHERDAR.
1. Lars Widell (1875—81), komm. i Säbrå, utn. till khde i
Långsele 26 apr. 1875. Tillträdde såsom khde i Ljustorp maj 1881.
2. Axel Fredrik Hammarström (1882—1907), f. 29 sept. 1838
i Sundsvall. Föräldrar: arbetaren Nils H. och Carin Hedberg; upptogs som
fosterson af järnbärareåldermannen Anders Forssell. Efter studier i Hsand
stud. i Upsala vt. 1860, där han prästv. 22 maj 1864. Efter tjänstgöring i
Lilllierrdal och Hammerdal utn. till extra komm. i Dal 15 mars 1870,
tilltr. s. å.; tillika v. pastor och nådårspred. i Torsåker från slutet af 1872;
komm. i Multrå 16 mars 1874, tilltr. 1 maj s. å. Efter afl. past. ex. 21 okt.
1879 utn. khde i Långsele 20 dec. 1880 med tillträde 1 maj 1882. En
hän-gifven och trogen Guds tjänare, hvars predikningar genom sin kärnfullhet
och sitt uttrycksfulla tonfall voro ägnade att fästa sig i åhörarnes hjärtan.
Ehuru svag till hälsan skötte han med ömhet och kärlekens blidhet äfven
den enskilda själavården. Efter att femton månader legat till sängs utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
