Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄSAFJÄLL
indelning. Två af de fyra pastorat, som enligt den kungliga förordningen af 24 sept.
1640 (se inled 11. till Arjeplog) skulle inråttas häruppe, nämligen Silbojock och Nasafjäll,
tillkommo alltså som en direkt följd af bergverksdritten. Medräknas de lappar, som
skötte malmtransporterna ned till Silbojocks hytta, var arbetsstyrkan vid grufvan
tidvis ganska talrik. Svårigheten att få folket att kvarstanna här någon längre tid
under de ogynnsamma klimatförhållandena gjorde, att man slutligen för att hålla
numerären uppe måste tillgripa tvångskommendcringar af knektar från
Västerbottens regemente, hvilka hvar tredje månad fingo aflösning. Tar man vidare i
betraktande, att naturliga förutsättningar för en stadigvarande kolonisation fullständigt
saknades i dessa öde trakter, är det gifvet, att en fastare församlingsbildning icke gärna
kunde komma till stånd. Det mötte redan från början svårighet att få prästtjänsten
besatt, och efter de få år. som de två första pastorerna voro bosatta där uppe, befanns
det ändamålsenligast, att vid den senares förflyttning som khde till Silbojock äfven
lata honom behålla vården om församlingen vid Nasafjäll. Var detta pastorat sålunda
de facto att betiakta som ett annex till Silbojock alltsedan 1644 kom det dock att
figurera som själfständigt flere år framåt Grundvalen för dess existens undanrycktes
fullständigt i och med grufanläggningarnas rasering af norrmännen 18 aug. JÖ5<i.
Malmbrytningen återupptogs visserligen ?ångt ■’enare år 1771 och pågick til 1810 men
blef aldrig af råc’an omfattning att det k"äfdes någon vid grufvan stationerad präst.
(Se vidare ini. till Silbojock.)
Redan 1636 föllc» ett antal grufarbetare offer för en epidemisk sjukdom, hvilket
nödvändiggjorde anläggandet af en liten begrafningsplats på östra fjällsluttningen.
Förberedande åtgärder för kyrkbygge vidtogos hösten 1640, då timmer höggs nere
vid Sädvajaure. Det forslades sedan under vintern upp till fjället och påföljande
vår uppfördes kapellet, som endast hade karaktären af en större timrad stuga. Åt
prästen bereddes äfven nödtorft-g bostad. Gudstjänstlokalens inredning var
säkerligen af enklaste slag, och en år 1651 af dåvarande pastor i Silbojock uppgjord
inventarieförteckning upptar endast en förgvlld kalk och en förgylld patén. Kyrkan brän
des liksom öfriga grufbyggnadcr vid det norska öfverfallet ofvannämnda dag.
Grufvans historia är utförligt behandlad af Janrik Bromi: Nasafjäll, ett
norrländskt silververks historia Sthm 1933.
KYRKOHERDAR.
i. Christian Olai Turdin (utn. 1640), kapellan i Bygdeå-Nysätra,
n. 7. Den 29 sept. 1640, alltså några dagar efter utfärdandet af
kunga-brefvet om de fyra nyinrättade pastoraten i Piteå lappmark, anmodades
ärkebiskopen Paulinus Gothus af regeringen att utse lämpliga prästmän
till kyrkoherdar. Fördenskull ville han först inhämta yttrande af
bergverkets ledande män, hvarför ett sammanträffande med bergmästaren
Hans Lybecker och lappfogden Olof Jonsson synes ha ägt rum i Spånga,
att döma af deras där den 11 okt. 1640 skriftligen uppsatta förslag. Detta
gick bl. a. ut på, att »till Nasafjell dit störste prästlönen är, dit bör
förordnas en skickelig och discret prestman, antingen herr Lars Burman eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
