- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Andra delen /
196

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

196

n eder-luleÅ

redan 1557, och i Kammararkivet förvaras ännu räkenskaperna för Luleå
gård för åren 1558—62. Mäster Arons boskap skulle blifva stammen till
afvelsgården i Luleå, och i ersättning fick han Börstils prästgårds
inventarieoxar och kor. Men hela denna inrättning, som för öfrigt hvarken
bar sig här eller i Umeå, upphörde kort efter kon. Erik XIV:s tillträde
till regeringen, och kontraktets prästgårdar, som måst bidraga till
afvels-gårdens första uppsättning af husgeråd, återfingo sina tillskjutna andelar.
Under mäster Arenns tid började Luleåbornas attacker på prästbordet, som
fortgingo under långa tider. I en gammal domshandling heter det:
Under mäster Arons tid, innan kungsgården hitkom, företogo sig
Rut-viksboerne det orådet att låta nedhugga en öfvermåttan stor tall, som
utmärkte rågången mellan kyrkobordet och denna by »öster om den lille
fiskiebeckenn vthan Skutöen, pà hvilken tall af ålder kyrkonyckeln haffuer
vthhuggin varit så gammalt, att han ähr förnyad vorden i M. Matzes tijdh,
efter thet han begynte illa synas; och lejde dertill någre öfvermagar». Det
bevittnades af Mäster Arons d. v. kapellan herr Anders Nicolai, sedan khde
i Piteå. Men följden blef att Rutvikarne gjorde förfång på prästbordet
både till vatten och land, hvaröfver kyrkoherdarne ständigt klagade.
Man har kvar en prästräntelängd från 1559 för Luleå, hvilken visar att i
socknen då funnos 3,126 personer.

12. Engelbertus Olai (1561—62) var född i Hälsingland i Tuna
socken och Rocksta by; fadern uppgifves ha varit bonde och hetat Olof
Jönsson. Tjänstgjorde såsom hofpredikant hos kon. Gustaf, då han af
honom omkr. 1550 förordnades till sacellan och vice pastor i Umeå,
hvarifrån pastoralierna då användes till den där upprättade afvelsgården. I
L’meå stannade han öfver tio år, men påstås uppträdt med sådan myndighet
och stränghet, att han tvungits att söka sig därifrån. Under
ecklesiastik-årct 1561—62 befinnes han vara khde i Luleå. I ersättning för det
präst-bordsinventarium, som han i Luleå gick miste om, fick han 2 pund bjugg
-mjöl, 14 spann malt och 2 tr svenneöl, 10 kor, 1 tjur m. m. (Enl. 1561
års räkenskaper.) Men i räkningen för 1564 antecknas, att resterande
taxesmör 4 t:r skulle kräfvas af her Engelbricht Olsson »för det året han
var kyrkeherre i Lula år 1562». Ett bevaradt bref från honom visar, att
det var genom intriger af efterträdaren Petrus Matthiæ, som han måste gå
från Luleå pastorat. Den sistnämnde var till och med så oförsynt, att han
kräfde af Engelbert den lön, som denne redan uppburit. Såsom kraftfull
och reformerande förflyttades han redan år 1562 som pastor till Leksand
i Dalarne, där han ock blef prost, och enligt hvad sägnen förmälde, lärde
»dalkarlarne krypa till kreutz, så att det brakade i ryggen pä dem». Af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:58:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hernosandh/2/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free