Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nysätra
de närmaste byarnes innevånare. För att bereda dem tillfälle att oftare höra Guds
ord. fastställde ärkebiskop Laurentius Paulinus vid sin visitation i Bygdeå 11 juli
1642, att pastoratets komminister skulle blifva ständigt boende vid kapellet, med
villkor att kapellborna anskaffade honom behöfligt prästbord, vid pass 3 tunnland
åker och därtill nödtorftig äng. Pastor skulle gifva honom 12 t:r säd och bönderna
minst 10 daler godt mynt i lön etc. Af ett äldre prästgårdsinventarium finner man
ock, att präststommen bildades dels medelst öfverlåtua hemmansdelar, dels genom
köp och nyodlingar1, för hvilken jord landshöfding Johan Graan på K. M:ts vägnar
utfärdade frihetsbref 15 maj 1667.
Kapellförsamlingen, som benämndes Nysätra, ingick redan 1668 med begäran
att få bilda eget pastorat, men de kgl. kommissarierna Erik Sparre och Lorentz Creutz,
som voro tillsatta att behandla allmogens besvär, afslogo denna ansökan genom
en resolution, dat. Umeå 4 juni s. å. Nästa försök till skiljsmässa ägde rum 1694. då
Nysätraborna vid kon. Carl Xl:s resa genom landet anhöllo om befrielse från
prästgårdens i Bygdeå underhäll och byggning. Konungens resolution med afslag härå
var daterad 23 juni 1694. En liknande framställning afslogs af landshöfd. Grundel
8 febr. 1723. Ar 1752 var redan beslut fattadt, att komministern skulle flytta
tillbaka till moderförsamlingen, då kompromiss ingicks och Nysätra fick behålla sin
präst mot att en adjunkt skulle på bägge församlingarnas bekostnad anställas Bygdeå
khde till hjälp. Förnyade försök af kapellborna i Nysätra att erhålla pastoraträtt
gjordes 1783 och 1817 utan framgång. Först genom kgl. bref 27 juli 1820, då bådo
khdebefaUningen och komministraturen i Bygdeå stodo vakanta, fastställdes, att
Nysätra skulle utgöra särskildt pastorat, och genom en tilläggsbestämmelse af 16 dec.
s. å. föreskrefs, att kaplansbostället, utökadt med något nyanskaffad jord, fick
upplåtas åt den blifvande khden. En komministertjänst skulle på samma gång inrättas,
åt hvars innehafvare äfven boställe bereddes i Estersmark.
Den nuvarande kyrkan, uppförd på östra sidan af Kolabodaàn, förskrifver sig
från ären 1707 -to. Landshöfd. O. W. Löwen utfärdade 31 okt. 1707 tillstånd för
Nysätra kapellbor att uppsätta en korskyrka af trä, hvartill timmer redan var
fram-fördt. Byggmästaren var Oluf Jonsson Vogel. Bygdeå moderkyrka gaf är 170S
till byggnadshjälp 24 dlr, och ståndspersonerna i socknen skänkte äfven bidrag härtill.
Kyrkan är midt på taket försedd med en hög spira, och klockstapeln uppbär äfven
en liknande. Altaruppsatsen är förfärdigad 1921 af Otto Wretling.
Prästerskapet i Nysätra före 1822, se Bygdeå.
KYRKOHERDAR.
i. Dok t. Johan Risberg (1822—51), f. 24 dec. 1777 vid
Adolfströms hytta vid Nasafjälls återupptagna silfververk, där fadern Jonas
Risberg var brukspredikant, sedan komm. i Piteå landsförs. Inskrefs i
Piteå trivialskola 1787; stud. i Ups;da 1795; promov. fil. mag. 1803; prästv.
9 okt. s. å. till past. adj. i Torsåker; vice skolmästare i Luleå 1804; past.
1 Eckl. bost. 4, s. 62. Dokumentet »ur Kyrckionius book uthi Nysätra församlingh
anno 1649» i kyrkans arkiv kan tjäna till klar belysning af frågan, huru de svenska
präst-borden i allmänhet torde tillkommit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
