Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
p1teä stad
Anledning för stadsborna att söka skaffa sig egen kyrka förelåg först, sedan
staden efter den ödeläggande branden år 1666 flyttats från Öjebyn och börjat
återuppbyggas på den af K. M:t i resolution 1 okt. 1668 fastställda platsen på
Häggholmen c:a V a mil från sockenkyrkan. En första anhållan från borgerskapet att af
allmänna medel erhålla bidrag till uppförande af en kyrka afslogs af K. M:t 13 dec.
1672, men saken återupptogs vid 1680 års riksdag och understöd beviljades nu i form
af kollekt, som fick upptagas inom Hsands, Abo och Viborgs stift. Kyrkbygget
sattes snart i gång och bedrefs hufvudsakligen under år 1684, men först mot slutet
af 1686 kunde kyrkan tagas i bruk. Hon är uppförd af trä i korsform, 37 alnar i
längd, 31 3/t i bredd inom väggarna, försedd med midteltorn, däri klockorna till en
början voro upphängda. De flyttades sedermera till den 1728 byggda åttkantiga
trästapeln. Tack vare kyrkans belägenhet utanför det ursprungliga stadsområdet
pà andra sidan om det smala sund, som förr skiljde Häggholmen från fastlandet i
norr, undgick hon det öde, som drabbade staden 1721, dà den i grunden nedbrändes
af ryssarna. Bland Norrlands i bruk varande träkyrkor torde därför Piteå städs
vara den äldsta, som kvarstår i hufvudsakligen oförändradt skick, ehuru hon
undergått mångfaldiga reparationer.
Främst bland de många värdefulla inventarier, som kyrkan fick mottaga af
samhällets ledande män, bör nämnas altartaflan, hvilken àr 1702 skänktes af stadens
borgmästare Johan Johansson och rådman Jonas Sterner. Den hade för 300 daler
kmt inköpts från Maria kyrka i Stockholm, dit den förärats af riksrådet Karl
Karlsson Gyllenhielm och hans fru Christina Ribbing. Deras målade vapen äro fästade pà
sidopelarna till själfva altartaflan. hvars hufvudparti upptager Kristi gisslande och
enligt en äldre uppgift varit signerad I. H. E. fecit 1645. Predikstolen förfärdigades
af bildhuggaren N. Fluur i Torneå år 1702 pà beställning af församlingen.
Prosten Olof Graan och hans fru skänkte àr 1686 en mässhake af »blommerat
tyg med Kristi crucifix broderat pà röd atlas». Ett broderi till en mässhake, som
antagligen vid samma tid öfverläts från landskyrkan, är märkligt därför att det utgör
motstycket till ett liknande arbete af italienskt ursprung från 1300-talets början,
hvilket förvaras i Upsala domkyrkas klädkammare. (Afbildadt hos Cornell, Norrl.
kyrkliga konst, s. 247 o. pl. XVI.)
[Litt.: Birger Stecklén, Minnesskrift till Piteå stads 300-Arsjubileum. Upps. 1921. —
0. Selinos, Pitebygdens kyrkor, i Från bygd och vildmark 1922, s. 78.]
KYRKOHERDAR.
1. Gustaf Hörnström (1901—08), utn. till Piteå
stadsförsamlings första khde 10 maj 1901, tilltr. genast. Se vidare khdar i Nätra n. 22.
2. Jonas Alfred Edström (1908— ), f. 8 juli 1864 i Arnäs, son till
hemmansägaren Per Edström och Sara Kristina Larsdotter i Öfverön.
Efter skolstudier i Örnsköldsvik och Umeå. stud. i Upsala 2 okt. 1885,
och efter här fullständigt aflagda teol. examina prästv. af ärkebiskopen
3 juni 1889. Förordn, från 2b juni s. å. till v. komm. i Umeå landsförs.;
v. pastor i Fredrika 1 juli 1890—imaj 1892, därefter v. komm. i Frösö förs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
