- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Tredje delen /
188

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

188

råneå

RÅNEÅ.

(Norrbotten.)

Råneå utgjorde från början en del af nuvarande Neder-Luleå. Namnet på den
by, efter hvilken socknen fick sitt namn, anträffas första gången i ett dokument (DS
n. 3409), utfärdadt år 1339 och bevittnadt af bland andra Thorfast och Arnerus i
Runo. Det på 1640-talet inrättade kapellaget i Råneå afskiljdes redan 1654 enl.
Karl X Gustafs bref af 1 nov. till eget pastorat, och församlingen, hvilken vid
utbrytningen skulle omfatta 12 byar, anslog till kyrkobord 1 mantal jord, som gen.
kgl. bref 23 maj 1655 erhöll skattefrihet. I och med järnhandtcringens införande i
länet kring midten af 1700-talet tog utvecklingen i socknen raskare fart, tack vare
anläggningen af ett stort antal nybyggen inom det Meldcrsteinska bruksdistriktet.
Ordinarie komministratur synes ej ha funnits i församlingen förrän år 1693.

Då ärkebiskop Laur. Paulinus 1642 höll visitation i Luleå, utfärdade han die
feriæ annunciationis S:te virginis Marie, en skriftlig tillåtelse för inbyggarne i
socknens norrfjärding, hvilka redan uppköpt och inlöst af Råneå by öfverst på berget ett
stycke jord 500 alnar i längden samt 400 alnar i bredden, att där få anlägga ett kapell,
som skulle förses med nödiga ägor till kyrkobords inrättande, dock med villkor att
kapellborna likafullt skulle bidraga till moderkyrkans vidmakthållande.
Landshöfding Frans Cruse omtalar ock i bref till ärkebiskopen af 29 juli s. å., att han
besiktigat rum och ställe för kapellet, till hvilket bönderna då stodo i begrepp att framföra
timmer. Byggnaden, som lär fått namnet S:t Pers kapell, uppfördes af trä på
stenfot under åren 1642 46 med understöd från andra församlingar1, och drottning
Christina skänkte 20 okt. 1646 250 daler s:mt till det nyfunderade kapellets fortsättande.
Innantill var det 36 ’/j aln. långt, 16 ’/< aln. bredt, med sakristia på norra sidan intill
koret och vapenhus både i söder och väster. På enskild bekostnad brädfodrades
kyrkan invändigt år 1674 och försågs på 1690-talet med en del prydnader. Den större
klockan var gjuten af Gerdt Meyer i Sthm 1648 och bekostad af Anders Jonsson
l.ulensis och Erich Erichsson i Årebyn. Den mindre tillkom 1680. Ny klockstapel,
hvilken äfven tjänade som kyrkogårdens ingångsport, uppfördes 1747 -48 af
byggmästaren Hans Beskop, som i arvode uppbar 500 daler.

Den nuvarande rymliga och prydliga träkyrkan, som invigdes 18 okt. 1857 och
reparerades 1873, har torn vid midten af södra och sakristia vid norra långsidan.
Altaret är prydt med en gipsafgjutning efter Thorvaldsens Kristus, predikstolen i
hvitt och guld är placerad ofvan altaret.

En ny komministratur i Gunnarsby inrättades genom lönereglcringsresolution
af d. 23 maj 1919.

KYRKOHERDAR.

i. Johannes Nicolai Lang (1654—61), f. i Västerbotten,
inskrefs ss. stud. i Upsala 29 jan. 1617. Kapellan i Burträsk 1624, i Neder-

1 Burträsk kyrka gaf sålunda år 1646 3 dlr k:mt till kapellets hjälp oeh fullbordan
(Liber eccl. Uurtr.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:35:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hernosandh/3/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free