- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Tredje delen /
300

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

300

SKELLEFTEÅ

i okt. s. å. en silfverkanna om 3 löd. mk till Kungl, skattkammaren (KGR
7, s. 184). Bland andra herr Johans ägodelar nämnes äfven »all then
klädning (väggbonader), som i Herrestugan var». Han var broder till khden
Nicolaus Petri i Nordingrå n. 7.

6. Her Björn (Bero) (1530—41), förut prebendarie i Sthm,
hit-kom som khde vid helgonamessotid (nov.) 1530. Under hans tid förstördes
Skellefteå prästgård af vådeld 27 sept. 1531. Församlingen visiterades
1534 af ärkebiskopen Laurentius Petri, som påbjöd, att de katolska
kyrkobruken småningom skulle aflysas. Första försöket gjordes juldagen 1536
i Skellefteå kyrka, då mässan lästes på svenska och »war icke mycket
wälkommen», såsom khden Andreas Olai, dä kapellan, antecknat i
kyrkboken. Khde Björn, som i sin kapellan funnit ett starkt stöd för sin
reformatoriska verksamhet, var prost öfver södra prosteriet 1539 och gjorde
räkenskap för sakörespgr, biskops- och kyrkotionden. Han afled tempore
nativitatis Mariæ (8 sept.) 1541.

Enl. Buræiska släktregistret hade han en dotter, g. m. Anders Mosesson i Bure.

7. Ericus Svenonis Hjort (1541—44) var säkerligen den herr Erik
Svenonis, som år 1529 förekommer som predikare i Sthm, under det herr
Hans Nicolai var hufvudstadens khde. (01. Petri tänkebok p. 443.)
Såsom hofpredikant hos kon. Gustaf 1540 bekom han enl. Kungl,
klädeskammarens räkenskaper 9 1/2 aln. svart kläde äfvensom en blå klädning. Han
utnämndes till khde i Skellefteå och hitkom 1541, var tillika prost i södra
prosteriet 1542 och 43. Det heter, att folket tyckte ej stort om honom,
emedan han afskaffade den latinska mässan. Om hösten 1543 for han
söderut och blef kvar där öfver vintern. Utnämndes 26 febr. 1544 till
ordinarius i Skara eller superint. öfver Västergötland, Värmland och Dal
och erhöll s. d. skyddsbref för sig med hustru cch barn, hjon, gods och
ägodelar samt till underhåll Brynolffzboda (Brunsbo) gård, den gamla
biskopsgården, jämte biskopstionden af 5 härader i Västergötland. I maj
s. å. får han konungens befallning att från Skara skola uppsända ett par
unga skickliga personer för att tjänstgöra vid kungliga kansliet.1 Han
afled redan i Dymbelveckan (påsktiden) år 1545. Kon. Gustaf erkänner
sig 21 mars s. å. efter honom bekommit en förgyld kalk med patén,
vägande 3 löd. mk 7 lod.

8. Andreas Olai (1544—69), f. 3 mars 1512 i Upsala; fadern Olof
Timmerman bodde där på Tofvan.2 Sonen blef kapellan i Skellefteå 1531,

1 l’. Tliysclitts, Handl. till Sv. reformat.- och kyrkohist. under kon. Gustaf I, D. 2, s. 199,222.
3 Tofvan utgjorde norra delen af dAv. Svartbäcksroten, där et t kvarter ännu bär detta namn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:35:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hernosandh/3/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free