Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sollefteå 3C)7
uppgifves ha dött efter 2 àrs härvaro som pastor, hvilket dock ej är riktigt,
men på grund af sjuklighet synes han lämnat från sig pastoralvården
öfver hela pastoratet och förbehållit sig skötseln af Långsele. Genom
ärkebiskop P. Kenicii bref 10 febr. 1634 fick herr Nils nämligen
godvilli-gen bebo Långsele stomjord, »eftersom han gjorde alltid där i församblingen
tjänst», och enligt drottn. Christinas bref, dat. 4 mars 1635, åtnjöt en
gammal och mycket sjuklig prästman herr Nils i Långsele frihet från
prästpenningar i sin lifstid (4 dlr 7 öre för år 1637). Under hans tid göts Sollefteå
kyrkklocka. Vid tinget 16 dec. 1635 kom herr Nils’ hustru Märit i Långsele
s:n ocli åkärade Soletaborna, att den tid mannen var kyrkoherde öfver hela
gället, hafver han hållit i kost klockegjutaren och hans son den tid, de
omgöto deras klocka uti 10 veckor både med mat och öl, och herr Nils
hafver ofta för rätta fordrat sin betalning af Solettaboerna och aldrig
bekommit sin betalning. Rätten dömde, att de skulle gifva herr Nils
4 7» t:a korn före nästa ting, eljest finge de böta för dombrott. Han synes
ha aflidit 1640.
G. m. Märit Persdotter, hans efterlefverska, född i Björnå, där hon hade
bröderna Johan och Abraham. Efter sin aflidne broder Johan Persson ärfde
hon 1646 4/s säll. jord där i byn, till ett värde af 20 dlr k:mt (Adb).
8. Laurentius Johannis Noræus (1630—69), var son till khden
i Nora Hans Larsson och nämnes 1623—28 såsom kapellan i Nora tingslag.
Undertecknar 1630 Sollefteå s:ns knektelängd och nämnes pastor i
Sollefteå 1631, då hans broder Israel dedicerar honom det minnestal han s. å.
hållit öfver Gabriel Er. Oxenstierna. Vid tinget 9 juli 1635 klagade khden
lierr Lars jämte ett par socknemän på Olof Månsson i Graninge, att han
huggit några rågsvedjor i Sollefteå skog, i synnerhet en stor svedja, där han
utsått 6 t:r råg. Olof sade det vara allmänningsskog, men rätten
resolverade, att ingendera parten skulle befatta sig med samma råg, förrän dom
fallit; socknemännen skulle emellertid skära rågen. Herr Lars kärade
på tinget 27 juli 1646, att präststommarna i Långsele vore komna från
prästbordet alltsedan hans svärfaders sal. herr Stighs död i 17 års tid; de
blefvo därför herr Lars tilldömda, och de som jorden brukat skulle
ve-dergälla khden skadan. Olof Månsson, hvilken dömdes till 40 mkr böter,
klagade i Hofrätten, som 29 juni 1649 anbefallde ny ransakning, i
sammanhang hvarmed nya rågångar fastställdes mellan Nordsjö och Långsele
präststomme å ena sidan och Hamre by å den andra. Herr Lars erhöll
1647 af drottningen till kapellanens aflöning 16 t:r vederlagsspannmål. Ar
1649 püktade Anders Jonsson i Öfverbäck och Enoch Långsel 40 mk
hvardera, enär de utan lof fråntagit Påvel Michelsson i Hambré socknens mässe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
