Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
TORSÅKEK
bönder, som fingo afstå sin jord åt staden, men synes rätt snart återställts till khdens
i Torsåker disposition (Eckl. bost. 2, s. 230 not.).
Torsåkers medeltida åt S:t Olof helgade stenkyrka har rektangulär grundplan,
saknar torn och är försedd med stjärnhvalf. Större reparationer företogos 1773
och 1793. Vid den senare rappades ytter- och innerväggarna, upptogs ett nvtt fönster
pä norra sidan, hvarjämte de spetsiga gaflarne aftrubbades och taket omlades.
Kyrkan antändes af åskslag 1JS16. Målningar upptäcktes 1923 under rappningen å
ena gafvelväggens insida men äro ännu ej framkallade i dagen. Altaruppsatsen,
förfärdigad af Jonas Granberg år 1756, omramar korfönstret och har nertill en relieftafla,
föreställande Jesu födelse, predikstolen, utförd 1773 af J. Edler, bildar en utbuktad
korg, den med träsniderier prydda läktaren byggdes 1786 af snickaren joh.
Silfver-berg. Af medeltida inventarier återstå, utom några träskulpturer (en madonna fr.
1200-talet m. m.), en silfverkalk med inskriften:
Öanffuinr. mun Qa mur. ruiuø . moöo . rnrnr. ribnmur, samt en patén med en
Mariabild och inskriften: jjlUf . Jflilritl . gmrifl . pltllfl . öoillillUS . trrillll . bfllföirtfl .
til . ill . (mulieribus).1
Dals stenkyrka är likaledes från medeltiden och uppgifves ha varit helgad åt
S:ta Agneta. På en sockenstämma i Dal 4 dag Påsk 1757 beslöts, att kyrkfönstren
skulle utvidgas och fönstret å östra gafveln lämpas efter altartaflan. Arbetet
anförtroddes åt Erik Persson från Ed, som tillförene vid en kyrkreparation i sin hemsocken
Ytterlännäs visat sin skicklighet. I sept. s. å. var arbetet fullbordadt; han hade äfven
uthuggit ett fönster à västra gafveln och afhjälpt ett fel på kyrkhvalfvet samt erhöll i
ersättning 180 dlr k:mt. Ar 1819 borttogs det gamla vapenhuset, som låg vid södra
långsidan, dörren tillmurades och ny ingång upptogs vid västra kortväggen. Det
rektangulära, af två stjärnhvalf täckta långhuset, som mätte 27 aln. i längd och 17
aln. i bredd, utökades västerut med en tredjedel vid en grundlig ombyggnad 1890.
Då tillkom äfven tornet i väster, koret i öster och en ny sakristia af sten i nordost.
Bland inventarierna märkas en dopfunt af kalksten från 1300-talet och den gamla
predikstolen, utförd i barockstil 1739 af Magnus Gran (deponerad i Hsands museum).
Pastoratets tre socknar hemsöktes svårt af den »trolldomsepidemi», som på
1670-talet rasade häruppe, och ej mindre än 71 personer fingo släppa lifvet till i denna
oförnuftets häxdans.
[Litt.: O. Högberg, Från Torsåkersbygdens förtider, lifter föreläsning på stället.
Hsand 1896.]
KYRKOHERDAR.
i. Dominus Suno [före 1341], khde i Torsåker på 1330-talet och
död före 1341. I ett odateradt bref till ärkebiskop Peter Filipson (1332—41)
underrättar Hälsingeprosten Kettil i Forssa om dom. Sunes dödsfall, på
samma gång han till den lediga befattningen förordar dominus Elaus,
hvilken berömligen tjänstgjort i Rogsta pastorat i Hälsingland. (DS 5,
n. 3533). Osäkert är, huruvida denne Elof utkorades till efterträdare,
ty redan 1345 nämnes här en annan person som khde.
1 Antiqu. tidskr. 2, s. 213.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
