- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Fjärde delen /
387

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

östersund

387

1820 erhöll särskild där bosatt predikant, hvars befattning enl. resolution 28 juni 1843
ansetts vara af ordinarie natur och jämlikt bestämmelse i löneregleringsresolutionen
3 okt. 1873 fr. o. m. 1 maj 1907 utbyttes mot en komministratur. Genom kungl, bref
24 maj 1912 har staden afsöndrats till eget pastorat med egen khde och därjämte
fått en från 1 maj 1918 nyinrättad komministratur.

Den första prästerliga gudstjänsten i staden hölls långfredagen 1794. och till
predikolokal uppläts enl. länsstyrelsens medgifvande 15 sept. s. å. sätesbyggnaden
å det till stadsplats af siste ägaren lagmannen Jonas von Engeström inlösta
Östersunds-hemmanet. Kyrkosalen inrymde enl. en anteckning från 1796 »12 mans- och 16
kvin-folksbänkar», den från Brunflo anskaffade predikstolen var liksom altartaflan af
enklaste slag. För byggandet af en ordentlig kyrka erhöll staden rätt till
stamboks-insamling öfver hela riket, men på grund af de influtna medlens otillräcklighet måste
tanken på en stenbyggnad öfvergifvas. Ritningen fastställdes 1833, bygget vidtog
först på 1840-talet och invigningen ägde rum 1 jan. 1846. Den enkla, reveterade
träkyrkan har å ena kortsidan torn med lanternin.

[Litt.: Östersund 1786—1886 Ett minnesblad utg. af J. Lindström fol.]
Östersunds prästerskap före 1913, se Brunflo.

Gustaf Öhrstedt (1913— ), f. i örkelljunga, Kristianstads län
12 okt. 1862, föräldrar: landtbrukaren Sven Nilsson och Ingri
Bengtsdotter; mogenhetsex. vid Fjellstedtska skolan i Upsala vt. 1888, stud. vid
univ. därst. (Smålands nation) lit. s. å. Efter aflagda teol. examina
prästv. i Upsala för tjänstgöring i Hsands stift 24 maj 1892, förordn,
till past.adj. i Refsund 1 juli s. å., v. kapellpred. i Hotagen 7 sept.
s. å., past.adj. i Brunflo 1 maj 1893, v. komm. i Ytterlännäs 1 juni s. å.,
t. f. stadspred, i Östersund 15 juni 1895—30 apr. 1907, tillika
lasarettspred. härst. 22 juni 1895, tillträdde genast, vakanskomm. 1 maj
1907 härst., utn. khde i Östersund 11 jan. 1913, tilltr. 1 maj s. å.,
kontr.prost i Östersunds kontrakt 1 maj 1914. LNO 1923.

G. 12/« 1895 m. Clara Magdalena Byström, i. i Bygdeå ’/» 1871, dotter till
Jonas Byström, gårdsägare och fånggevaldiger i Umeå, och Ulrika Åberg.

Barn: Gustaf Hjalmar, f. i Östersund 30/< 1896, löjtnant vid I. 5; Clara
Ulrika (Ulla), f. 8/« 1897, folkskollärarinna i Östersund; Erik Gustaf, f. •/’ 1899,
† "Il 1918; Ellen Maria, f. 10/u 1900; Gunnar Waldemar, f. 1902, köpman.

Tr.: Svenska Psalmboken reviderad 1924.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 00:21:55 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hernosandh/4/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free