Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dömmestorp. Hasslöfs socken, Hööks härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var den af åtskilliga "lärde" försökta sädesplanteringen samt föreslagna
jordblandningar, som egentligen fästat Ehrensvärds uppmärksamhet. "Wolffen är upphofsman
till sädesplanteringen och han var methaphysicus och ej en skånsk possesionatus". Denne
hade vid planteringar, med 3 à 4 tums afstånd mellan hvarje kom, bekommit "det 2090
kornet". Åtskilliga andra lärde hade vunnit högre afkastning, ja, Peyrolle det 13,000:de
och det 14,000:de. Detta senare resultat ansåg Ehrensvärd allt för öfverdrifvet, och antog
sjelf i sina kalkyler endast hälften af de öfriga försökens medium. — "Professorerna
Retzius, Bergman och Kirvan hafva gifvit anledningarne till jordblandningen, hvilket aldrig
kunnat falla en stor possesionatus in. Magister Stridsberg föreslår med egna försök att
utplantera så väl kornet sjelf som jordblandningen der ofvanpå (se Gaddens åkerbr. T. III).
Allt detta gör mig dristig att anställa ej försöket i smått, men ofördröjligen i stort. Jag
litar förmycket på hvad de lärde sagt för att tvifla som en possesionatus. Jag skulle
kunna göra det sjelf i smått, men jag skyndar heldre i stort, efter jag aldrig fruktar i
denna delen förlora något godt rykte. Jag har intet ännu blifvit så förnäm agronom.
Jag är ännu intet rätt intagen i det stora skrået."
Ehrensvärd följde den Stridsbergska methoden och hade 1798 ett fält af 8 tld,
planteradt med hvete och råg. Till jordförbättringar använde han af det rika snäck- och
korallgrus-lager, hvilket vid foten af Hallands-ås nästan ligger i dagern, liksom han äfven
samma år "merglade" den del af åkerjorden, som var ämnad till följande årets plantering,
fastän detta i årets gårdsräkenskaper mera anspråkslöst kallas "lerat 40 tld". Prydliga
kartor öfver de i sängar indelade planteringsfälten, der arbetet verkställdes genom
"plantörer", förefinnas ännu och vittna, jemte de af honom i bref till Retzius uppgjorda
noggranna och minutiösa beräkningarne, om Ehrensvärds varma intresse för sitt nya yrke.
Af inspektorens bref upplyses, att råg och hvete planterades med en fots mellanrum, att
den förra hade minst 31 och högst 47 skott samt det senare ända till 75 skott, att
hveteaxen hade 7 tums längd och rågaxen 5 1/2 tums. Dock tillvann sädesplanteringen sig icke
ortens jordbrukares förtroende för det "otroliga besväret med rensningen". Dessa voro
dock i Ehrensvärds ögon "sådana jordbrukare, som äro lik en hop med skeppare vi ha på
sjön, som gjort sina första sjöresor på dåliga skutor och derigenom samlat sig en skrämsel
— för all slags dristighet".
Men till och med Retzius delade icke hans "dristighet" eller tanken, att
sädesplanteringen allmänt borde komma i bruk. — I det svar, som Ehrensvärd härpå afgaf, uttalar
han sina åsigter om ett, på vetenskapliga grunder fotadt, framtida jordbruk; åsigter, vittnande
om snillets siareförmåga. "Hvad detta angår kan jag ingenting bestämdt svara, endast
det, att man har ofta sett huru flit och omtanka vid älskade saker, saker t. ex. som
kommit i modet, slutligen lätthet yppat sig till deras anskaffande. Man förer caffe från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
