Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336 HERTHA
insikt mestadels i strid mot den religiösa
åskådningen och urgammal tradition och
drivas att delvis uppgiva skattade före-
trädesrättigheter.
Först när allt detta skett, skulle må-
hända ”alla världens mödrar” lägga sina
röster i vågskålen mot kriget och den
eviga fredens ljuvliga palmer kunna tän-
kas få vaja över varje tälthydda.
Skandinaviens och Finlands rösträttsför-
hållanden äro kända. Dessa förhållanden
lova en god del för framtiden. Men den
snabbaste skymt av andra länder och väl-
den ger med ett par undantag mörkare
intryck. Hur stora kunna utsikterna för
en allmän kvinnofrigörelse vara t. ex. i
de världsvälden, där buddismen eller islam
behärskar folksjälen!
”Från nutidens Japan” heter ett arbete
av C. Skovgaard Petersen, som gjort en
resa kring jorden under 1911. Skovgaard
berättar, att han i Östern blott fått tillfälle
att träffa en självständigt arbetande kvinna,
mrs K. Yayima, föreståndarinna för
presbyterianernas högre flickskola, ”för-
man” för kvinnornas nykterhetsförening
och outtröttlig förkämpe för kvinnornas
höjande i Japan, en av Japans allra främsta
kvinnor. Hon var 78 år, men nästan utan
en rynka eller ett grått hår. ”Mild, an-
språkslös, taktfull, med frimodig tro och
ett hälsosamt stänk av skämt och humor”.
Förhållandena i Japan, sade mrs Yayima,
äro nu något bättre än förr. ”En kvinna
kan nu få förbli ogift, till och med efter
sitt tjugonde år, om hon bestämt fordrar
det. Hon kan nu också få skilsmässa,
om hon rent av blir misshandlad. Förr
kunde mannen skicka bort hustrun för en
ren bagatell (och gjorde flitigt bruk av
rättigheten), medan hustrun å sin sida var
oupplösligt bunden vid mannen.” Myc-
ket återstod att reformera, menade mrs
Y., och ”det värsta är, att kvinnornas
medvetenhet av att vara fria personer med
allmänmänskliga rättigheter är ganska svag.
Vi arbeta på att väcka detta medvetande.
Vi göra allt vad vi kunna för att få slut
på den skamliga handeln med kvinnor.
Alltsedan vi fingo ett parlament här i ja-
pan, ha vi vart år i 23 års tid inlämnat
en petition om att den lagstiftande makten
måtte ge varje mänsklig varelse mänsklig-
rätt. Ännu har det ej lyckats, men vi
skola hålla i, så lyckas det nog till slut” ...
Det var en stilla och fin värme över
henne medan hon omtalade detta, säger
Skovgaard. ”Man kände så levande, att
denna kamp för den japanska kvinnans
mänskovärdiga ställning icke var en mo-
dern nyck eller en reklam, varigenom hon
själv ville komma fram, utan något som
djupt och nära hängde samman med hen-
nes hjärtas tro och hennes livs erfarenhet.”
Hur sympatisk är ej mrs Y. — stark
i tron liksom hennes västerländska systrar
på liknande arbetsfält. Men alla japankän-
nare säga oss, att hur moderna former
japanerna finna med sin fördel förenligt
att anlägga i det yttre, behålla de innerst
orubbligt kvar sitt orientaliska ideal. Un-
der en yta av europeisk civilisation beva-
rar orientalen ograverat sitt främlingskap
för den vita rasen. Där faderskulten är
ett med den religiösa uppfattningen, lär
utvidgande av modersrättigheter låta vänta
på sig.
Utsikterna för kvinnorna i europeiska
länder att komma fram till politisk med-
bestämmanderätt kunde före nu utbrutna
krig uppskattas på ungefärligen följande
sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
