Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402 HERTHA
kunna verka för av rättvisa och behov på-
kallad förhöjning av kvinnliga arbetslöner
torde däremot endast i ringa mån ha in-
friats.
Det är omöjligt att inom ramen av en
tidskriftsuppsats omnämna alla de frågor
och förslag, som under de gångna trettio
åren passerat revy i Fredrika-Bremer-För-
bundets styrelse eller blivit föremål för
dess åtgöranden. I sådant fall bleve det
nödvändigt att tillgripa bokformatet och där-
jämte överflytta pennan i en värdigare hand.
Här kan endast bjudas den mest kortfat-
tade översikt, och undertecknad ber på för-
hand dem av sina läsare om överseende,
som möjligen komma att finna en och
annan nog så viktig sak förbigången. Ut-
rymmet är en tvingande omständighet.
Under början av sin tillvaro ägnade
förbundet mycken uppmärksamhet åt an-
ordnande av hemstudiekurser. Den vackra
tanke, från vilken man utgick, var den att
genom råd och anvisningar bereda hem-
mets kvinnor möjlighet att på ett ända-
målsenligt sätt använda lediga stunder till
bildande läsning. Det säges uttryckligen
ifrån i prospektet, att för dessa studiers
skull ”de husliga plikterna ej må åsido-
sättas”. Så enkelt och rättframt kunde
man ännu år 1885 tilltala allmänheten,
eller åtminstone dess kvinnliga hälft. Det
tycks emellertid som om försöket med
hemstudiekurser ej hade vunnit fullt så
livlig anslutning, som den goda idéen
snarast hade förtjänat.
Genom förbundets försorg har grun-
dats en sjukkassa och en pensionsanstalt.
Fredrika-Bremer-Förbundets sjukkassa, som
nu verkat i 27 år, står öppen för lärarinnor
och med dem ur sjukrisksynpunkt jäm-
ställda arbetande kvinnor. Länge lämna-
de kassan till samtliga medlemmar en lik-
formig sjukhjälp à kr. 1: 50 pr dag, men
detta bidrag befanns med tiden alltför lågt
i anseende till de stegrade levnadsomkost-
naderna. Med hänsyn härtill har kassan
under de senaste åren omorganiserats och
klassindelning införts. Sjukhjälpen i hög-
sta klassen är 4 kr. pr dag.
På flera sätt har förbundet visat sitt in-
tresse för de i sjukvården arbetande kvin-
norna. Om arbetsförmedlingen på detta
område är redan talat. 1 mitten av 1890-
talet tillkom en betydelsefull åtgärd, då
plan till en pensionsförening för sjukskö-
terskor började utarbetas. Denna sam-
manslutning, som under namn av Svenska
sjuksköterskornas allmänna pensionsföre-
ning tidigt fick sin egen organisation och
förvaltning, har naturligt nog dragit till
sig betydande donationer. Dess fonder
belöpa sig nu på nära en och en halv
miljon kronor, och pensionsutdelning
sker efter 9%’ på insatta medel. Dess-
utom lämnas i understöd åt invalida skö-
terskor sammanlagt 4,000 kr. årligen.
Från förbundets tredje år daterar sig
organisationen av dess stipendieinstitution.
Tanken på upprättande av yrkes- och stu-
diestipendier för kvinnor hade redan före
förbundets tillkomst föresvävat dess stifta-
rinna. I Tidskrift för hemmet behandlar
fru Adlersparre frågan i en utförlig upp-
sats. Hon skriver i försvar mot möjliga
invändningar, att ”den makt, som kun-
skapen i främsta rummet giver: makten
att hjälpa sig själv och sina närmaste, är
ett högre och ädlare tillbehör för kvinn-
ligheten än även den graciösaste hjälplös-
het”. Erfarenheten från förbundets plats-
förmedling, där det ofta visade sig svårt
att finna anställning för de merendels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
