- Project Runeberg -  Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia /
154

(1903-1906) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

å vattendrag sammansatts: Furusjön (Fur-, Fure)1,
Furuvattnet (GS 1 V 33), Furugöl (3 Ö 40), Furtjäm (1 V 37, 1 V

33), Fer(e)sjön : fere n. ’furuskog’ Sk. Hall. Blek. Smål. (3 Ö
40, 2 Ö 38 3 ggr); jfr gårdnamnen fsv. Fyrisyo, nn Fyrsjö
(SD NS I från 1402), Stigtomta sn Sdml., nsv. Fersjömåla (GS
4 Ö 37), fsv. Fyrisiohwlt, nu Förshult (SD NS I från 1402),
Nye sn Sra&l., samt Fyrisiomala, nu Furusjöm&la (SD NS I från
1404), Åsheda sn Smål. : fsv. ’Fyrisio. Samma fsv. sjönamn
för-utsättes äfven för de vanliga namnen Försjön2 samt Fyrsjön3.
Af samma ord är äfven namnet på Fyrisån bildat: fsv. Fyri
(runsv. furi), isl. Fyri (Ynglingatal), jämte Före (jfr Feriseeng,
Styffe Un.2 ss. 277, 288), nu Föret, utvidgning af Fyrisån4.
Växlingen mellan formerna med kort ock långt u beror, såsom Bugge
Runverser s. 233 antar, därpå, att ett h fallit bort efter r — ett
antagande som ytterligare styrker sammanställningen med fura,
ags. furh, fht. forha f. (o. s. v.). Ett sjönamn Fyrir (nu
Fyris-vandet) har äfven funnits i Norge5, så sannolikt också ett
älf-namn ‘Fura6. Jfr för öfrigt en gissning under Färgen. — Fsv.
Fur-.

Fsv. Fyghjiir (se om ordets förekomst närmare under Fegen),
namn på sjön Fegen i Vgl. Här föreligger tydligen en bildning
på -ia- med samma -ö, som t. ex. uppträder i sjönamnet Öfden,
fno. sjönamnet YgÖir, nu Ögderen, alltså ett urnord. ’Fu5(x)ö|aR,
sannolikt af den indoeur. bas puk-, germ. fti5-, som förekommer
i gr. TroKpucco) («- -<puxuo) ’blase, schnaube’, lit. puka (jämte puga)
’snöyra’7 samt växlar med germ. fuk- i sv. dial. isl. fok n.,
lett. puga ’vindstöt’ o. s. v. (se närmare Foxen) ock feuk- i isl.

J) GS 2 Ö 40, 3 Ö 39, 1 V 38 3 ggr, 2 Ö 38 2 ggr, 3 Ö 38

3 ggr, 1 V 37 2 ggr, 4 Ö 37, 1 Ö 35, 1 V 33 3 ggr, 2 V 33.

2) GS 1 Ö 38 2 ggr, 2 Ö 38: Försebo, 4 Ö 38, 3 Ö 37, 2 Ö 36,
3 Ö 36 2 ggr.

3) GS 3 U 35, 3 0 34 2 ggr, 6 Ö 31. .

4) Den af Tamm Språk o. stil 1: 27 omnämnda härledningen,

enligt hvilken namnet sammanhänger med isl. fjara ’äbb 1. strand’
(fjara : Fere = isl. tjara : sv. töre), kan svårligen vara riktig.

5) Rygh NG 1: 103.

6) Rygh NG Indi. s. 51, 3: 68, 354.

7) Sannolikt äfven i germ. fugla- ’-der mit daunen bekleideto, der
beliedertev Persson Wz. s. 23. Ordet fogel föres annars vanligen till
flyga.

Digitized by

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hesjonamn/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free