Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liggande sjön Dimblingen bildats. Jfr Höningcn, Killingren,
Myss-lingen.
Gåsungen, se Jästingen.
Göksjön, se Sralen.
Göljan jöl^an* 2 (GS 2 Ö 32, SGU Aa 55: 7), liten, af
bär-giga stränder omgifven sjö i Kils sn, Örebro hd Nke. Ordet är
väl egentligen oblik kasus af ett fsv. *Gyli, en
n-stamsutvidg-ning af fsv. *gyl, sv. göl1, motsvarande no. gyl klyfta’ <-
ur-germ. ‘gulja- ’svalg’ (Nor. Sv. etymol. 8. 35). Jfr Göljesjön
(GS 3 Ö 40), Gölsjön (4 Ö 33) samt de under det besläktade
Gillen anförda många likabetydande sjönamnen. Afledningen
-gölingen ingår i sjönamnet Med-, Trigölingen. Ordet är bildat
på samma sätt som Gftfjan, Iljan o. s. v. Dock må ej alldeles den
möjligheten förbises, att namnet är identiskt med fno. Gyljandi,
hvilket namn enligt Rygh Stud. 8. 36 kanske betecknat den
bukt vid Kristiania, som nu kallas Piperviken. Om i fno. det
sjönamn *Gylir existerat, som Rygh NG 1: 189 antager, kunde
också detta vara besläktat. Båda dessa namn ha dock kanske
intet att skaffa med sv. göl, utan böra, såsom Rygh i fråga om
det sistnämnda antager, möjligen sammanhållas med fno. gol
n. ’jämn vind af måttlig styrka’. — Fsv. #Gyli.
Gömmaren jöm3maran (Gömaren Tham Sthlm 8. 289;
Gömmaren GS 5 Ö 32), liten sjö i Huddinge sn, Svartlösa hd
Sdml., med tämligen höglänta stränder. Ordet är snarast bildat
af samma urgerm. stam 3aum-, som förekommer i fht. goumo
*gap, strupe, gom’ af en enklare bas ieu. ghau-, hvilken
utvidgad med n-afledning uppträder i gr. ^aövo; ’gapande* (se Jönnen).
Det tillhör alltså den stora grupp af sjönamn, som betyda ’gap,
svalg, klyfta’ ock uppräknas i öfversikten. Äro Perssons
sammanställningar Wz. s. 178 riktiga, höra de flästa af dem, om
också på långt håll, etymologiskt tillsamman. Emellertid kunde
man också tänka sig ett fsv. ‘Gymir, i afljudsförhållande till
den nämnda stammen gaum-. Namnet vore i så fall formellt
identiskt med isl. Gymir, hvilket enligt Lokasenna är ett annat
namn på Agir. Detta ord är naturligtvis en afledning af en
germ. röt gum- ’gap, svalg’2. Besläktat är säkerligen äfven
J) I södra Sverge synnerligen ofta ingående i namn på mindre
sjöar med stillastående vatten. Jfr härom utförligt Falkm. s. 41 f.
2) Jfr Nor. Sv. etymol. s. 34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
