Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framträder. Namnet kan för öfrigt ursprungligen hafva åsyftat
någon af sjöns ganska smala vikar.
En viktigare instans mot härledningen ur fsv. mio(r) är den
omständigheten, att hnfvudhandskr. af VGL IV har formen
miorf. Dock torde detta förhållande icke behöfva betyda
synnerligen mycket af den grund, att just i den sjönamnslista, där
namnet förekommer, ett par uppenbart felaktiga former äro till
finnandes, under det att de handskrifter, som kalla ifrågavarande
sjö Mior, Miör, tydligen anföra de riktiga namnformerna:
scryutui, H Strukni, L Strwkne (se Stråken) ock brangiri, H
L Brsengir (se Bringen). Jag antager alltså, att sjön i fsv. tid
hetat Mior, Miör. I fråga om bevarandet af nominativens r
kunna t. ex. Flåren (dock ej fullt säkert) ock Vänern
jämföras. Ifljörn förhåller sig till Mjöen (Tuneld) som sjönamnet
Fl&ren till Flå.
Skulle emellertid mot förmodan Mjors vara den äldre
formen, vore ordet identiskt med fno. Mjgrs (gen. Miossar,
Mias-sar, Miorsar m. m.)1, nu Mjösen. Detta senare innehåller en
rot mer-, som synes stå i afljudsförhållande till sv. dial. mar,
isl. marr, lat. mare o. s. v. (se Maren) ock sålunda betyda
Vattnet, sjön*2 3 *; jfr t. ex. Yättera ock öfversikten. Om s-afledningen
afhandlas i ordbildningsläran.
Mofällingen mc^fäl^gen (GS 2 V 33) Eds sn, Vedbo hd
Dalsl. Första leden är sv. mo, fsv. mo(r), isl. mår8; jfr
sjönamnen Mosjön*, Motjära5 samt Lermon, öfvermon. Senare
leden är densamma som ingår i no. gårdnamnet SurfäUingen
(stafvat med e), hvilket Rygh NG 1: 242 för till no. felling f.
Tålla, svedjeland’. Detta åter är liksom sv. fälla en afledning af
det likbetydande fall, som ofta förekommer i sv. ortnamn. Af sy.
fälla ’svedjeland’ kommer i alla händelser Fällesjön (GS 2 Ö
37) : Fällan samt väl också Fällträsket Neder-Luleå6. Fälle-
’) NGL V. 2:815, Bugge-Rygh Elven. s. 326.
2) Till detta sjönamn ställer Kögel AfdA 19: 8 det germ.
folknamnet Marsi ’bewohner des tieflandes, der sumpfigen niederungen*.
s) Icke besläktat med fsax. mör, ty. moor o. s. v.
*) G8 3 Ö 39, 1 Ö 37 : Mo 2 ggr, 4 Ö 37, 2 Ö 34 : Mostorp,
3 Ö 34 : Mosjötorp, 2 Ö 33 : Mosjötorp 2 ggr, 3 Ö 33 : Mosjö, Mosås,
2 Ö 32: Mosjöåsen, 1 Ö 31, 3 Ö 31, 4 Ö 31.
5) GS 2 V 34, 2 V 33, 1 V 32, 1 V 31.
6) Nordlinder Sv. lm. VI. 3: 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
