Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det gamla Sille(r)n. Till hvilket ord anslutning ägt rum, är ej
lätt att bestämt säga. En meddelare från orten anser, att namnet
Silen syftar på en af sjöarnas trånga utlopp, där vattnet
liksom silar ut. Lignell Dal 1: 106 ser i detsamma en bildning
af dialektordet sil ’siklöja’. För härledningen af de äldre
formerna Sille(r)n hänvisar jag till Sillen, där andra af stammen
sil- bildade nordiska vattendragsnamn behandlas.
Silfköparen sil³včö²parn (Höjer 1: 348, GS 4 Ö 31) Sala
landsförsamling, Öfver-Tjurbo hd Vstml; af Hermelin 1800
kallad Silfköpardammen. Sjön har ett dystert ock ödsligt
utseende (Lex. 6: 9). Den sammanhänger med Olof Jons dam,
från hvilken den endast är skild genom några holmar ock en
vall, på hvilken landsvägen går fram. Båda sjöarna äro helt
ock hållet bildade genom konst medelst den stora ock höga
dammen vid södra ändan af Olof Jons dam. »Möjligtvis kunde»
— menar Gumælius i SGU Aa 26: 17, från hvilken dessa
uppgifter hämtats — »en liten sjö fordom hafva funnits i sydligaste
delen af denna sistnämnda», men då hade sannolikt dess namn
gifvit namn åt sjön. Båda namnen äro tydligen af ganska
tillfälligt ursprung. Det hvarom här närmast är fråga
innehåller fsv. silfkøpare m. ’silfveruppköpare’, af Södw. anfört från
Dipl. dalek.; jfr Lars, konungs Söllffköpare vid Sala, anfört i
G. I:s reg. 16: 46 o. s. v. (se reg.). Naturligtvis har namnet
afseende på den i närheten belägna silfvergrufvan. Enklast är
väl att antaga, det någon silfveruppköpare omkommit i
densamma. Med afseende på bildning ock ursprung vore sjönamnen
Märrsprängaren, Ryttaren, Slaktaren, Svarfvaren(?)
närmast jämförliga; ännu närmare stode Kolbrännaren, om
värkligen detta namn uppkommit så, som i artikelns slut antydes.
Formen hos Hermelin visar snarast på att namnet uppkommit
genom en senare ellips, jfr Ålen af Aalsiø o. s. v. samt Silingen.
Silingen si³liŋen² (GS 4 Ö 33) Flens sn, Villåttinge hd,
ock Sköldinge sn, Oppunda hd Sdml.: Bilinge, så skrifvet 1399[1].
Sjönamnet är sannolikt bildat af gårdnamnet, snarast genom
ellips af *Silingesjön; jfr Glaåkern, Gnabbarpen, Turingen, Yddingen
o. s. v.
__________
1) SRP nr 3039. Om gårdnamnet se för öfrigt Hellqu. Sv. ortn.
på -inge s. 121.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
