Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på formen ock innehåller väl det hos Rz s. 732 anförda tiokel
’sticker. Dock utgår det från en äldre form på -ul; jfr det i
Skuttorp, Älfkarleby ock Häfverö Uppl. förekommande betul
(batuir), motsvarande isl. bitull1. I fråga om betydelsen erinras
om sjönamnen Skagern, Spiken, Spjuten, Viggen ock i
motsvarande artiklar omtalade likbetydande namn.
Fsv. Tipir.
1) (Tiömr, Ti|)ir VGL IV. 11: 3), sjö i Vg., obekant hvilken.
2) Samma namn har enligt min mening äfven burits af den
sjö, som nu kallas Tirserumssjön (GS 3 O 36), Tirserums sn,
Kinds bd Og. Socknen ock gården Tirserum kallas i fsv. tid
Tidhisrwm (SRP nr 3143 från 1400). Tidhisrum : Tif>ir =
Vidhisrum, nu Virserum : *Vifir (se d. o.). Med -rum äro i dessa
trakter synnerligen många gårdnamn bildade.
Af samma stam kommer tydligtvis det likaledes västgötska
ånamnet Tidan, Tidaån, af allmogen kallad Tian, fsv. Ti]>a, i
VGL IV. 11: 4 tiöee, år 1306 (in amne) tijm (SD II), år 1403
i Tidho (SD NS I) : Tidaholm, sockennamnet Tidavad, år 1392
skrifvet Tiovadh2. Ett fno. älfnamn Tiöa 1. TiÖa kan ansättas
på grund af fno. gårdnamnet Tidurud, nu Teerud; se Bugge-Rygh
Elven. 8. 336. Dessa vattendragsnamn innehålla en stam ti{)-.
Denna torde vara en adjektivisk bildning på -to- af den
bekanta ieu. roten di ’lysa, skina’ i sskr. dldeti ’skiuer, lyser’,
gr. SéocTai («- ‘SetaTai), ’väl lysande’ o. s. v., med r-
utvidgniug i isl. tirr m. ’ära’ samt med ieu. d-suffix möjligen
i isl. teitr ’glad’, ags. tat ’mild’, fht. zeiz ’behaglig’3; jfr äfven
Tisnaren. Då nu isl. tiör stundom uppträder i betydelsen
’angenäm, behaglig’4, kunde det synas frestande att äfven föra
adjektivet i denna betydelse till ofvan anförda ord — jfr särskilt fht.
zeiz (: tiör = flat : gr. 7r^aTu? o. s. v.5) ock sålunda skilja det
från tiör ’som är på färde, sedvanlig o. d.’; dock är enligt mitt
J) Grip i Sv. 1m. XVIII. 6: 10.
*) Styffe Un.jj s. 143. Se under Teen. Om Tidans
naturförhållanden se utförligt Lex. 7: 34.
3) Uhlenbeck Et. wb. d. altind. spr. 8. 126, Prellwitz Et. wb. d.
gr. spr., Persson Wz. s. 137, Bugge PBB 21: 425. Jfr dock Karsten
Prim. noininalb. 1: 61.
4) Sgkv. bin skamma str. 14, Bugge Norr. fkv. s. 249.
5) Persson Wz. s. 42.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
