- Project Runeberg -  Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia /
629

(1903-1906) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ligen icke frfln det östskandinaviska området, men afledningarna
tola (<~ *töliön) ock tole n. (*- *tölia-) visa, att det har gamla
anor. Jfr i fråga om betydelsen Besslingen o. a., hvarom i
öfver-sikten. Den fsv. formen synes hafva varit *Töle. — Slntligen må
nämnas, att ett fsv. sjönamn ’Tolir förutsättes af det i V6L
IV. 10 omnämnda tolersio, tolers syo, toleressio, hvarmed enl.
Schlyter V6L Gloss. möjligen Harasjön i Bosebo sn, Västbo hd
Smål., åsyftas. Samma stam tycks äfven ingå i Tolared, gård
i Sätila sn, Marks hd Vg, hvaraf Tolaredsjön (GS 1 V 37).
Sannolikt ingår här ett osammansatt sjönamn ‘Tole1. Emellertid
har jag ingen mening om huruvida dessa sjönamn böra
omedelbart ställas till de ofvan behandlade.

Slutligen vill jag anmärka, att man med tanke på de många
gårdnamn på -rum, hvilkas första led innehåller ett sjönamn,
kunde vilja spåra sjönamnet Tolen i fsv. Tolsrum (SRP nr 356
från 1358), nu Tolsum i Ringarums sn Ög. (: fsv. *Toler). Någon
sjö finnes dock numera ej vid stället, men terrängen synes ej
tala emot att en sådan där i forna tider gått fram.

Tolgaren, se Täljaren.

Tolken.

1) tol3kens, jfr nedan (Tolkser VGL IV. 11:3; Tolken
General Landkort öfv. Vg. o. 1688, Hermelin 1808, GS 1 V 37),
stor ock lång, mot söder afsmalnande sjö i Öxnevalla, Torestorps
m. fl. sinar, Marks hd Vg. Från trakten har för öfrigt
meddelats, att sjön är delvis omgifven af höga klippor ock »nog
skulle kunna vara farlig för seglare* samt vidare att den — i
motsats mot Tolken 2 — islägges sist af traktens sjöar. Hvad
uttalet beträffar, har stamvokalen samma ljud som »kona, bora».
Upplysningen torde vara tillräcklig för vårt ändamål : vokalen
har i fsv. tydligen varit ö. Den i VGL IV anförda formen
tyder på ett fsv. enstafvigt Tolker; jfr de å samma ställe
förekommande skrifningarna -scoghmr, -uiÖser o. 8. v.; lygni, weeni
(: Lyghnir, Vsenir)2. Nu uttalas emellertid namnet enligt
uppgift med akc. 2. Slutligen må anmärkas, att det i VGL IV

*) Dock är att märka, att en gård Tolerud i Huggenäs sn, Näs hd
Vrml., på 1400-talet skrefs Thordaryd ock att gården Tolebo i Skeda
sn ög. på 1300-talet hade formen Thorthaboda.

2) Jfr dock tiÖser ^ tipir därst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hesjonamn/0634.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free