Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Öfversikt af sjönamnens bildningssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
obetydligt omfång, att de icke betraktats som sjöar, t. ex.
Oxögat; jfr äfven Djup-, Grundsnuggan.
Sjönamnen på -an ntgå från oblika kasus af maskalina
n-stammar (se härom A 6).
Alldeles analogt är förhållandet med de nordiska
flodnam-nen, som anslutit sig till det feminina &, äldre ä. Om
motsvarande företeelse i utomgermanska språk se
Brugmann-Del-briick Grundr. III. 1: 93 f.
Utan tvifvel utgöres flertalet af de älsta vattendragsnamnen
af adjektiv. En mängd säkra exempel härpå ha anförts i det
föregående. Sannolikt äro äfven de älsta sjönamnen på -ia
ock -ian att uppfatta på samma sätt.
4. Den bestämda slutartikeln i sjönamnen har tillagts
vid mycket olika tider i olika delar af landet. Den älsta
formen jag känner med dylikt tillägg skulle vara ialmans (1167
—1185), best. gen. till ’Ialme (Jälmaren). Af detta sjönamn
äro inga former utan -an, -en uppvisade. Det andra exemplet
är Widhman (1362) : ‘Vidhme? Men i båda dessa fall kan
man — ock möjligen med större skäl — tänka på en afledning
-(m)an. På samma sätt är det icke oantagligt, att det fsv.
gårdnamnet Karcanshult förutsätter icke ett sjönamn ’Karke,
utan en form Karkan (jfr nedan).
För öfrigt är mig intet dylikt fall från medeltiden bekant.
VGL IV har Brsengir, Holk, Valdemar II:s jordebok Kalf, år
1167 förekommer formen Rwsk, år 1344 Tempne, 1477 Soma,
o. s. v. Af de ofta belagda namnen Mälaren, Vänern ock Vättern
finnes från fsv. tid intet med bestämd artikel. Vidare erinras
om de talrika under afd. IV anförda, af sjönamn bildade fsv.
gårdnamnen, af hvilka intet uppvisar sjönamnet i bestämd form,
t. ex. följande representanter för olika typer:
Brabodhum (1378) Etteekogh (1308)
Midhlungsbotha (1413) Jaeluntompta (1268)
Ingelsdaall (1477) Blixthorp (1334)
Sälsnms (1337) Lygnis asa (1337)
Floknisrum (1320) Kalf (1356)
F&rghmrydh (1311) Liuder (1434).
Först under 1500-talet blifva suffigerade namn något
vau-ligare. Från 1544 har jag anfört Roxen, från 1588 Stora Bå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
