Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bekänna ett brott han icke begått; som till sist bryter
släktbanden, drager ut i världen på egen hand, återkommer
ärad och firas av dem som förut förföljt honom men
snart utled därpå lämnar det land han lärt sig förakta
— det är ej svårt att utfinna vilkens personliga
erfarenheter Strindberg där med den noggrannaste möjliga
kännedom eller profetiska aning skildrar. Högre
Ändamål är en berättelse om hur katolska
kyrkans förbud mot prästernas giftermål bryter ett
lyckligt äktenskap och därmed mannen — en
berättelse vars skakande tragik indirekt intygar hur
djupt Strindberg själv då kände äktenskapets lycka.
Beskyddare är en muntert allvarlig historia om ett
annat ämne som låg Strindberg personligen särdeles varmt
om hjärtat: nydanarens förföljelse och vedermödor —
hans uppfinning slår först an, då utlänningen (tysken)
stulit den och utger den för sin — samt därtill om
brytningen mellan mästare och arbetare i medeltidsskråna.
På Gott och Ont återger samma tema, reformatorns
öde, men här på det andliga området och med en till det
våldsamma skärpt tragik. Den röjer ock Strindbergs
brinnande kärlek till sina barn och den stolthet han, trots
all sin kritik över den klassiska bildningen, känner över
sin kunskap i grekiska.
I Utveckling skildras liksom i På Gott och Ont
Reformationens och Renässansens tid men här som
segrande med sitt ungdomslynne, sin skönhetsdyrkan, sitt
jäsande nya andliga liv. Här som i Mäster Olof
bedömer Strindberg de olika riktningarne med allsidig
mänsklighet. De fromme, världsfrånvände munkarne,
konstnären-renässansmannen med sin stolta skönhetsglädje
men ock sin själviskhet, den lutherske prästen med
sin fanatism mot det sköna men ock sin rättrådighet, alla
dessa äro skildrade med naturlig fördelning av ljus och
skuggor. Ynglingen, som redligt och ideellt söker det
rätta men ej kan hylla sig till någon viss riktning, som
ena stunden späker och gisslar sig själv av längtan efter
renhet och andra stunden trånar efter skönheten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
