- Project Runeberg -  Valda noveller /
108

(1928) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Arvid Ragnar Isberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I greveslottet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■ii

PAUL HEYSE

■i-

samtal om våra studier. Han var flere år äldre
student än jag och reste, då vi på hösten skildes åt, till
Berlin för att där avlägga sin diplomatiska examen.
Vi sade varandra ett hjärtligt farväl, men utan hopp
om att träffas vidare; vi visste båda, att det skulle bli
omöjligt att skriftligen fortsätta det tankeutbyte, som
muntligen ägt rum emellan oss. Vi voro båda unga,
och vi skildes i den förtröstan, att livet ofelbart skulle
åter föra oss tillsamman.

Men under många år var han så när som till namnet
försvunnen för mig. Det sista, jag hörde om honom,
var en tidningsnotis, innehållande, att greve Ernst ***
blivit utnämnd till legationssekreterare i Sockholm.
Sedan förgick åter en lång tid utan minsta
underrättelse om honom, och jag tillstår, att hans bild var
tämligen förbleknad i mitt minne, då jag, stadd på
en fotvandring, helt oförmodat kom att läsa hans
fäderneslotts namn på en vägvisare, som pekade inåt en
igenvuxen hålväg, vilken vek av i rät vinkel mot min
väg. Jag stod plötsligen stilla, och hela trakten
omkring mig var förvandlad liksom genom ett trollslag.
Rhen brusade vid mina fötter, och jag såg liksom i
forna dagar den unge mannens ädla gestalt vandra
fram med hatten i hand och det rika, något i rött
skiftande håret lätt fladdrande för vinden, medan
hans vackra, tankspridda ögon blickade ut över
floden och bergen, tills min hälsning ryckte honom ur
hans tankar. Blott ett ögonblick varade denna
fantasilek av erinringen. Därpå greps jag av en
oemotståndlig längtan att skåda verkligheten med egna ögon och
riktigt med besked gottgöra det försummade. Det var
tidigt på eftermiddagen. Jag hoppades att inte taga
_ 108 =====

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysenov/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free