Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kleopatra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■ i r»
_PAUL HEYSE_
Du skulle säkerligen aldrig kunnat tänka dig, hur
påfluget visst folk är. Nåja, då klockan var ungefär elva,
gick jag in i det vackra stilla brudgemaket, inte just för
att genast sova igen, ty det hade jag ju redan under
dagen gjort mer än tillräckligt, utan för att riktigt con
amore åter genomläsa alla de brev, Cecilia skrivit
till mig, från hennes första, med stora bokstäver, till
hennes allra sista blyertsklotter. Dessutom hade jag
medtagit hennes porträtt, som jag ställde på det lilla
bordet vid sängen med lampan framför, och så lade
jag mig själv, mera bekvämt, än jag sedan åtta dagar
legat på min improviserade vilobädd. Jag kände mig
bättre än på länge; med undantag av den lilla svedan
vid tinningen kände jag mig inte heller upphetsad, utan
ovanligt klar och kry, som om kallt källvatten runnit
i mina ådror i stället för blod. Jag tänkte på
varjehanda saker, och alla tankar voro vänliga, till och
med sådana, som eljest bruka göra mig orolig. Jag
undrade ej heller över, utan fann det helt naturligt,
att ingenting fientligt vågade sig i närheten av denna
bädd. Därunder hör jag klockan slå elva, tolv, och,
sällsamt nog, vid sista slaget slocknar lampan vid
sängen, så att jag ej kan värja mig för en lätt känsla
av vidskepelse. Lampor slockna ju emellertid också
av naturliga orsaker. Men just som jag överväger, om
jag åter skall tända ljus eller försöka somna, hör jag
plötsligen nere i huset ett ljud, som om dörren till
matsalen öppnats från trädgården och därefter åter
tillslutits. Jag satte mig, ännu alltjämt utan
förskräckelse, upp i sängen och lyssnade. Då hör jag svävande
steg komma uppför trappan, liksom av en naken liten
fot, och sakta, sakta öppnas dörren till salongen, och
===== 290 =
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
