- Project Runeberg -  Berättelser ur Göteborgs historia / [1]. Göteborgs äldsta historia /
207

(1908-1924) [MARC] Author: Hugo Fröding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N. S. K. C. D. tillika med tvenne allegoriska utsirningar och
anteckningen Anno 1634. Hvilka gifvarne af det senare
föremålet varit, kan man svårligen gissa.)

Nu till begrafningsplatserna.

Enligt Phrygius’ förut af oss anförda bref funnos fyra sådana
vid stadens första begynnelse, alla af svenska församlingen
använda, nämligen:

kyrkogården vid den ruinerade kyrkan i gamla staden (Nylöse),
grifteplatsen vid hospitalet,
den plats där brädkyrkan stod,

den plats, där tyska kyrkan framdeles skulle uppbyggas.
Af dessa voro de båda första i ordningen mycket aflägsna,
den tredje — längre fram gamla kyrkogården kallad — var
den allra sankaste plats i staden, och den fjärde mycket knapp,
hvilket allt så som vi sett beredde såväl borgerskapet som
predikoämbetet stora svårigheter. Lättare vardt det i och med
svenska kyrkans uppförande, ty då uppläts platsen omkring
denna eller det nuvarande domkyrkotorget till kyrkogård.

Nu hade staden således ej mindre än fem begrafningsplatser,
som möjligen alla under någon tid samtidigt begagnades.
Emellertid, då tyska kyrkogården såsom redan nämndt var
synnerligen trång, beslöt sig församlingen vid kyrkans
byggande för inrättandet dels under kyrkan, dels närmast
där-intill af ett stort antal murade grafvar. (Någon sådan synes
ej hafva inrättats i eller vid Gustavi kyrka — om inte möjligen
för Nils Börjesson, hvars begrafning först ett halft år efter
dödsfallet ägde rum.) Detta hade en tvåfaldig följd, först att mera
framstående medlemmar af svenska församlingen, såsom
Mac-lier och Spalding, som i eller invid sin egen kyrka ej på lika
förnämligt sätt kunde jordas, här sökte sig grafkammare, dels
att tyska församlingens fattigare medlemmar vordo
annorstädes begrafna. Man finner således redan under den äldsta
tiden stadens afsomnade invånare fördelade på
kyrkogår-dame utan strängt afseende på de församlingar hvilka de
tillhört.

Dessa tyska församlingens murade grafvar voro naturligtvis
ganska dyrbara, hvarför förläningen af en sådan till någon
kyrkans tjänsteman var en ej ringa skänk från församlingens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfbugot/1/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free