- Project Runeberg -  Det forna Göteborg. Biografiska och kulturhistoriska studier /
51

(1903) [MARC] Author: Hugo Fröding - Tema: Göteborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och gifve Gud, att det icke måtte vara för alltid, skilda!
Vi hoppas med Guds hjälp, att rikets öfriga redliga
medlemmar använda sina yttersta krafter att rycka oss åter i
sina armar.»

Denna bedröfliga tidning befordrade Du Rietz genom
tvenne åt olika håll sända kurirer till kungen, därjämte
anmälande, att han på grund af garnisonens
otillräcklighet skickat bud till Vänersborg för att anmoda
befalhaf-varen för Hiertas kår — Hierta själf troddes nämligen vara
tagen vid Kvistrum — att i och för stadens skydd draga
sig till Göteborg.

* *



Under så förtviflade omständigheter anlände Gustaf III
själf den 3 oktober klockan 11 på aftonen till den hotade
staden.

Konungens elektriserande inflytande på garnisonen och
befolkningen, danske befälhafvarens obeslutsamhet och
diplomatisk bemedling samverkade som bekant till stadens
räddning. Men härvid bör dock ej heller förbises, att
kungen befallde den högst nödiga truppförstärkning, som
Du Rietz så länge förgäfves begärt. Garnisonen uppdrefs
nämligen så småningom till bortåt 7,000 man. Någon
annan militärisk åtgärd än denna torde Gustaf knappt hafva på
platsen vidtagit, och Göteborgs fästning, hvars jungfrulighet
med så knapp nöd räddats, förblef alltjämt lika förfallen.

Lika prisad som kungen vardt för allt, hvad han till
stadens räddning utfört, lika mycket klandrades Du Rietz
för hvad han i detta afseende underlåtit. Icke nog med
försumlighet, äfven feghet och förräderi lades honom till
last. Ja, så stor var den allmänna oviljan, att efter sägen
bönderna vid gästgifvargårdama ville slå ihjäl honom,
när han reste upp till 1789 års riksdag! Så dömde
samtiden, och dess dom har genom ovederhäftiga
krönikeskrif-vare, sådana som Barfod och Ristell, äfven blifvit efter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:43:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfdfgot/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free