Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rättighet att hålla biljard.
Biljardspelet säges härstamma från Italien, där det
redan på 1500-talet idkades. Därifrån trängde det så
småningom upp mot norden, öfverallt med förkärlek omfattadt
af hof oeh aristokrati, samt därför äfven kalladt le jeu des
nobles. I Göteborg infördes det år 1720 genom
källarmästaren, stralsundaren Daniel Breid, som på rådhuskällaren
lät inrätta en trycktaffel, så hette det först, hvars like
enligt ägarens påstående ej funnes i hela Sverige. Då detta
skett på generalguvernörens, grefve Mömers anmaning,
hade Breid först ej tänkt sig något lagligt hinder mot
biljardens nyttjande kunna uppstå, men sedan måste han
i detta fall dragit öronen åt sig, ty år 1722 anhåller han
hos kungl. maj:t om nådigt tillstånd till saken. Detta på
den grund, att biljard, ehuru väl det innocentaste af alla
spel, dock ej vore uttryckligen undantaget uti den nyligen
(5 december 1719) om dobbel och spel utfärdade kungliga
förordningen. Tillståndet medgafs äfven, på villkor att han
öfvervakade, att ingen olycka eller vidlyftighet uppstode.
Däremot beviljades honom ej den samtidigt sökta förmånen
af uteslutande privilegium.
Någon egentlig nåd i allvarligt folks ögon tycks dock
spelet hvarken här eller annorstädes i landet hafva vunnit,
ty år 1731 vardt dess utöfvande på källare och värdshus
på riksens ständers begäran af kungl. maj:t förbjudet. Det
var icke nog, hette det i ständernas framställning härom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
