- Project Runeberg -  Det forna Göteborg. Biografiska och kulturhistoriska studier /
118

(1903) [MARC] Author: Hugo Fröding - Tema: Göteborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Drängen, som körde, gjorde svårigheter och var väl
instruerad, slutligen tog han till fotterna, lasset fördes i triumf
till packhuset, där man började gräfva och fann — bara
gödsel!

Att hålla efter lurendrejare var visserligen svårt och
bekymmersamt men värre ändå att lotsa sig fram uti det
skefva och falska förhållandet till England, att tåla alla
Frankrikes oförrätter samt att låta tillfallet gå sig ur
händerna till uppgörelse med Danmark. Ja, fråga vore, om
Sverige nu längre kunde hålla sig i stillhet! Med Karl
Johans öfvertagande af vår politik hade stora
förhoppningar väckts, särskildt på Norges eröfring. Och det behöfdes
ej mer, menade Rosen, än att med svenska arméen gå öfver
till Själland; då skulle Danmark bli tvunget att lämna det
andra landet ifrån sig. Med hvarje resande, heter det den
14 februari, ankommo mer och mer oroande berättelser
om franska truppernas inryckande i Holstein. Hur pass
sanna dessa berättelser vore, kunde i sig själft vara
likgiltigt. Ville vi hafva Norge, måste vi stå den hårda
själf-ständighetskuren. Vi måste börja med anstalterna inifrån

— ej längre tro oss kunna narra eller blidka en
förolämpad tyrann — samt tillika vända oss uppriktigt till
England. Gjorde man icke detta, kunde man taga godnatt af hela
smörjan och invitera fransmännen att med första hitkomma.

Svenske ministern i London, Rehausen, höll Rosen
varm. Vände sig vinden på ostkanten, berättar
landshöf-dingen den 19 februari, skulle ministern fa tolf bref från
honom på en gång. Fem paketbåtar lågo nämligen nu
och väntade på att afgå.

Till en viss klarhet i uppfattningen af ställningen till
utlandet tycktes man dock i Rosens tanke här hemma hafva
kommit, ty urtima riksdag i Örebro hade blifvit utlyst för att
besluta om nödiga anslag. »Jag tycker just det tager pä
att blifva roligt», skrifver den entusiastiske höfdingen den
4 april, »ty crisis är för handen, prutningens stund är förbi,
verkningens börjar. På riksdagen kan jag icke tala, men,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 16:11:09 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hfdfgot/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free