- Project Runeberg -  Det forna Göteborg. Biografiska och kulturhistoriska studier /
127

(1903) [MARC] Author: Hugo Fröding - Tema: Göteborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

importen. Hittills hade regeringen blott uppmanat folk att
röra sig i den vägen med egna kapital och egen kredit.
Men med undantag af Björnberg, Tarras, Ekman och
kanske två ä tre till voro kapitalen icke betydande.
Spann-målshandeln slukade pengar, och företaget vore långvarigt.
Medgåfve statens tillgångar, borde man försträcka
penningar, som visserligen skulle gifva vind i seglen åt dem, som
kanhända torde uträtta lika mycket som de här ofvan nämnda.

Göteborgs läge ansåg Edman fordra mångdubbelt
större tillgångar. Dessa år hade cirkulationen och
förtjänsten varit stora, men om man blott beräknade hvad
som åtgått i lefnad och byggnaders uppförande, skulle
man lätt finna, att millionerna ej blifvit skrinlästa. Många
handelshus hade ock de senaste åren lidit rena förluster
på handelshvälfningarna. De största af dessa hus, såsom
Björnbergs t. ex., vågade omtala det, de öfriga, rädda om
sin kredit, tego och arbetade på att under en annan
konjunktur bota sina refvor. Man trodde visserligen, att
folket regorgerade af penningar, att det uppgifna varulagret
utgjorde millioner, men att detta alls ej vore förhållandet,
kunde Edman med kännedom af stadens olika magasin
intyga. Ofta hade man den största svårighet att magasinera
det obetydliga, som fanns. Just detta trångmål jämte brist
på strömbåtar och ett trångt packhus hade gifvit anledning
till tillåtelsen att lasta ur skepp i annat, då varan
genast skulle utföras, med noggrannaste tullbevakning likväl
och efter uppgifven märkrulla och faktura, som både af
ägare och skeppare blifvit besvurna.

Så tullchef Edman för tillfället än var, tycks han dock
ej hafva varit någon vän af höga tullar. Man skulle
snarare kunna kalla honom en den tidens frihandlare. Detta
framgår af ett bref till den bortreste Rosen, hvilket bref,
ehuru ej tillhörande den wirsénska samlingen, dock torde
förtjäna att här i utdrag anföras.

Efter att hafva omnämnt magistratens och
borgerska-pets äldstes begäran, att staden på grund af gamla privi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 16:11:09 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hfdfgot/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free