Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O, vore jag den bof, som brott på brotten hopat,
till hvilkens tigerbröst hvar nödställd like ropat,
uti hvars lömska spår af änkors tåreflod
en massa svallade bemängd med likars blod,
jag skulle vara nöjd med dessa fasans tider,
ty man ej klaga bör, då man här skyldigt lider!
Men med ett hjärta rent som denna ljusa rymd,
där dagens stjärna går, af minsta moln ej skymd,
jag uti bofvars hem nu lider — fasar — fryser,
af egna plågor följd — för andras plågor ryser,
och då till Gud och folk jag bön om misskund gör,
af spindelväfda hvalf jag sorgligt genljud hör.
O, du, som allting styr, som hvälfver våra öden,
du, herre öfver lif — du, herre öfver döden,
från alla jordens kval — från bojan gör mig fri,
men låt, o evige, låt mig först hämnad bli!
Ja, dygdens hämnare, låt hämndens åskor ljunga,
att hvarje klyftans son uti Tartaren slunga,
som, då han makten fått att göra likar godt,
det djäflanöje har att söla sig i brott!
Låt all din vredes eld uppå dess hjässa brinna,
må han vid hvarje steg mångdubblad plåga finna!
Ja, glöm, o evige, att du är öm och god,
till marter så förvänd hvarenda droppe blod,
att själfva klippan må utaf dess skräckskri röras
samt ifrån djäflars djup ett lifligt bravo höras!
Ja, sönderslit–dock nej, min djärfva bön ej hör,
då man själf fela kan — man ock förlåta bör,
fast under plågors mängd jag känslolös snart dignar,
jag uti fallet dock förlåter och — välsignar!
Utom dessa originalarbeten har Boethius gjort ett par
öfversättningar från engelskan, Tystnaden och Elmira
eller den sköna snatterskan, till hvilken kategori
sannolikt äfven ett opus med den besynnerliga titeln
Drömmen om himmelriket eller den skummande
djäfvu-len kan räknas.
Tryckningen eller omtryckningen i Göteborg åren 1824
och 1825 af vissa Boéthii skrifter gör troligt, att författaren
då åter uppehållit sig i staden, och särskildt tyder den nya
upplagan af poemet Till mina välgörare, med uteslu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
