Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talonger) och korta (knäbyxor), då man särskildt nedlade
all den smak, den tjusningskraft man besatt i västen.
Några typer af sistnämnda plagg finner man i
förteckningen på vissa i uddevallatrakten bortstulna
klädespersedlar. Häribiand uppräknas nämligen följande västar:
1 grönrand ig, halfsiden med upphöjda ränder,
1 gul- och brunrandig sticktygs,
1 gridelin sticktygs,
1 gulrandig sticktygs,
I mörkrandig svanduns.
Och sannolikt fanns ingen tänkbar sammansättning af
färg och mönster, som icke härvidlag förekom.
I afseende på mat och dryck voro anspråken
visserligen icke små, men kostnaderna för källargäster torde det
Oaktadt ej varit särdeles höga. Hos den franske kocken
Lambinait kunde man sålunda i ett slutet sällskap af tolf
till fjorton personer få middag bestående af tre rätter mat,
smör och bröd samt måltidssup för 18 sk. (specie). Och
på engelska värdshuset i Masthugget bjöds man på
biffstek och »Plumb-Pudding» med V2 but. porter eller 1/3 but.
vin for 36 sk.
Skjutsen var billig. År 1804 fick man till lustresa i
stadens närhet begagna en skjutsinrättningens häst under
tre timmar för 24 sk., under sex timmar för 32 sk. och
hela dagen för 1 rdr, allt riksgälds. Den vanliga
skjuts-legan från den ena gästgifvargården till den andra,
utgörande under hela förra delen af 1800-talet 18 sk. rgs
milen, kunde dock på långresor gå till pengar, så mycket
mer som man för att fara fram som herre gärna borde
ha vagn med två hästar. For man, som studenter och
fanrikar, i ‘kärra efter en häst, fick man slåss med bönderna
för att sätta sig i respekt hos dem. Men det var ej nog
med skjuts efter två hästar. Ville man komma något sä
när fort, måste man sända förbudssedlar med postiljonen
eller i nödfall skicka någon express med dylika. Sålunda
annonserade Björnberg vid ett tillfälle, att han bestod fri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
