Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
boman. Nej, låt hoss ’öra den!
kalle. Här har ni ’na! [sjunger).
Det gick en flicka på stranden sköna,
Till henne kom der on ung sjöman:
“Och hvarför går hon så här allena?
Ge mig sitt hjerta som jag begär!“
Men då svarar flickan:
“En vän jag hafver, ja om han lefver,
Som för sju år sen reste bort från mej,
Och lefver han så har han mitt hjerta,
Ooh är han död, så har Gud hans själ!“
“Jag satte ringen uppå hans finger,
Här som han seglade så gladelig;
Och honom vill jag till döden bida,
Och ingen annan kan jug ge min tro!“
hulting [dricker). Det var en st.yf flicka! Hon
hade fortjent sig en gardeskarl!
Hanna [kommer upp). Hvudhä’ det nu Kalle ’åller
på med?
boman [ser på henne). Det hä’ hom hen trofast
flicka, ska’ ’Anna veta! Sätt sig ’är hå ’ör på! [Hanna
sätter sig på sin förra plats.)
kalle. Jaha, ocli då säger sjöman så här:
“Och jag är just den samma sjöman
Som för sju år se’n reste borl från dej:
Se här är handen, se här är fingret,
Se här är ringen som jag fick af dej!“
Och jungfrun dånade till jorden neder,
Det var så ynkeligt att se derpå;
Så tog han opp’na i sina armar,
Och kysste henue så hjertelig!"
Och så var det med den saken!
boman. Det var hett gentilt slut på visa!
HULTiDG. Så der ja! Nu ska’ man se på utsigten,
sa’ tuppen flög upp på hönshon! [ställer sig på relingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
